Tro det eller ej, men jag har just läst ut en bok! "Jenny", av Denise Rudberg, bara för att variera mig lite. Eller inte. Jag kan bara inte få nog av Denise Rudberg och hennes karaktärer, och jag älskar det faktum att hon väver ihop sina karaktärers olika öden i de olika böckerna och liksom interagerar mellan dem och växlar. Det är liksom som en hel släktkrönika, underbar att följa och få vara en del av! "Jenny" är den bästa jag läst hittills, kanske för att de andra två är så tydligt överklassorienterade?

Jag såg på Skavlan i fredags när Ebba Lindsö, Svenskt Näringslivs före detta VD gästade programmet och berättade om sin nya bok "Livet, makten och konsten att vara sig själv". Arbetsnamnet för boken var "Häxjakten", och jag tycker det är oerhört synd att hon valde bort den fantastiska titeln när det var dags för publicering! Hon verkar vara en fin och vettig person tycker jag.  Jag är jättesugen på att läsa hennes bok, jag vill veta allt om manskulturen i styrelserummen, bonusarna, maktspelet och allt runt omkring. Det är så typiskt att det ska krävas en modig kvinna för att skriva en sån bok! Tycker det är rätt intressant, men det kanske är så att det är lättare att se och analysera den mansschauvinistiska jargongen om man är kvinna?

Har haft en mycket kort Gossip Girl-period där jag försökt läsa böckerna i den serien. Jag har inte sett serien, men jag tänkte att det skulle vara bra att läsa böckerna innan för att fatta något. Min ursäkt att läsa de här fjortisböckerna är att jag läser dem på engelska för att bättra på mina kunskaper. Är det någon som tror på mig?

Hur som helst så går det inte att läsa dem! Jag kan inte. Jag spyr när jag läser om deras galna snobbiga fester och exklusiva vanor, jag klarar det inte. Spyr inte av avundsjuka, jag spyr av äcklan och "ni är ingenting utan era föräldrars pengar, glöm aldrig det"-känslor...

Jaja Frans, ta det lugnt, Cecily Von Ziegesar skriver för att underhålla fjortisar, unna henne det, ingen anledning att hetsa upp sig och bli förbannad över. Det är säkert jättebra böcker om man tycker om att läsa om sånt. Jag BORDE ju göra det, men det är något som inte stämmer, jag är ledsen. Eller borde jag säga att jag är LÄTTAD, inte ledsen? Att gilla Gossip Girl kan väl inte vara hälsosamt och fullt acceptabelt om man utger sig för att vara beläst?

Det är med blandade känslor jag har börjat läsa Mia Törnbloms bok "Mera självkänsla". Säga vad man vill om Mia Törnblom, men jag kan inte sticka under stol med att jag alltid har haft eeh svårt att ta till mig något av det hon säger. Det är något som sticker i ögonen liksom, jag vet inte vad det är, men så är det. Förmodligen så är det bara fördomar, och vem vet, kanske avundsjuka? Tror bestämt att det är bra för mig att läsa hennes bok, för att bringa klarhet i allt detta. Ville egentligen inte köpa den, men det var reade ut på Bokia och jag är snål. Annars så älskar jag ju självhjälpsböcker i ren allmänhet, så det finns helt klart potential att jag komer kunna gilla den och kanske till och med lära mig något. Och ja, den kanske passar bra att läsa nu lagom tills skolstarten, jag börjar imorgon och kan behöva lite tips för att jag ska kunna stå orubbad och fri från alla andra ännu en termin...