I mitt förra blogginlägg gav jag mina "två bästa skrivtips". Så vad kommer nu? Något sämre? Nej, faktiskt inte. När jag läser andras texter lär jag mig nämligen nya saker hela tiden - och då har jag ändå hållit på med det här sedan slutet av 90-talet. Så här kommer två skrivtips till, som också är de bästa jag har. I själva verket undrar jag inte om de här grejerna är snäppet vassare.
1. Mitt allra första tips var att man ska se till att man har en bra idé innan man börjar skriva. Tyvärr räcker inte det. Man måste utnyttja idén till max också. Jag läser så ofta texter som handlar om en sak, sedan en annan, sedan en tredje... "Det handlar om en mobbad kille, nej, det handlar om en rolig udda familj, nej, det handlar om en spännande utflykt, nej, det handlar om..." Jag menar förstås inte att en text enbart ska handla om en enda sak, utan om att man ska se till att man utnyttja sin idé ordentligt. I det fallet ovan skulle idén med den mobbade killen kunna utvecklas så att den täcker hela historien: först är det han som är mobbad, sedan vänder man på det och han blir mobbaren, men sedan kommer en ny variant när den mobbade killen blir kär i sitt mobboffer och riskerar att bli mobbad för det. När det gäller sådana här problem brukar jag likna idéer vid citroner och säga att citronen inte är tillräckligt urkramad. Vänd och vrid på idén tills den är urkramad - och när du tror att den är urkramad, ta ett varv till - för gör du det då kommer du att hitta guldkornen.
Hur gör man då för att krama ur citronen ordentligt? Det kan du läsa om i min bok, Manusförfattarens guide (Vulkan, 2007).
2. De allra flesta lyckas aldrig som författare. Det finns en enkel förklaring till det. Förklaringen är att det finns fem steg varje människa måste genomgå för att kunna bli framgångsrik som författare. Det är inte särskilt svåra steg. Nu var det inte jag som först skrev den här listan, utan den skrevs ursprungligen 1964 av Robert A Heinlein. Han lade till listan en kommentar om han vågade publicera de här reglerna trots att de som läste dem skulle kunna stjäla hans läsare eftersom han var förvissad om att nästan ingen skulle pröva. En annan författare, Robert J. Sawyer, skrev 1996 att ungefär hälften av alla som försökte ta sig genom Heinleins lista försvann vid varje steg, så om man börjar med 100 människor försvinner 50 efter första steget, och så vidare. Men, som sagt, det är inte särskilt svåra steg, så jag hoppas att åtminstone någon följer dem.
Steg 1. Du måste skriva.
Steg 2. Du måste avsluta det du påbörjar.
Steg 3. Du måste låta bli att bearbeta texten, om det inte är på en redaktörs order.
Steg 4. Du måste låta marknaden få ta del av texten.
Steg 5. Du måste låta texten finnas kvar på marknaden tills den har sålt.
Så enkelt, och samtidigt så svårt. Det är bland annat därför sådana som jag finns, som kan lotsa människor rätt när de hamnat mellan steg 2 och 3, eller som aldrig ens kommit till steg 1. Och om Sawyer hade rätt, så var de personerna många. Hör du till dem, vill jag bara säga en sak: det finns hjälp att få. Med tanke på hur jobbigt det är med skrivkramp, hur härligt det är när skrivandet flödar och hur mycket som ligger i potten, borde det inte vara en fråga om pengar, utan om hur man vill leva sitt liv. Så nu kommer den stora frågan: hur vill du leva?