Blåklockebarn och Prästkrageblom

Livslust kan vara att uppleva lyriken.Med den här minnesboken vill jag åt eftervärlden lyfta fram ett urval av min mormors dikter.Hon var en gotländsk kvinna som levde mellan åren 1896-1973, men liksom många andra kvinnor har hon inte beretts plats i någon historieskrivning. Ändock lever hennes dikter, och jag vet att hon ville att det hon skrev skulle komma till glädje och uppmuntran för andra.Hon började sin diktargärning när hon var i fyrtioårsåldern, hennes kropp var redan då märkt av den reumatiska sjukdom hon hade. Sin livskraft fann hon genom poesin och sin förmåga att med ord skildra stämningar och bilder.Min mormor stod mig mycket nära och jag har här valt att dela med mig av mina minnen och därmed tecknat några minnesporträtt av henne och våra möten. Inspirerad av hennes dikter har jag också illustrerat dessa med egna alster.Lilian Ronander