Berätta om din bok!

Apotekarmordet är den första skönlitterära bok jag skrivit och är den första fristående boken i en lång serie kallad Mälarmord. Apotekarmordet är ett nedslag i en mellanstor svensk stad (Eskilstuna) under andra världskriget. Boken har en intrig där flera människor på ett eller annat sätt berörs, samtidigt som yttre faktorer påverkar handlingen och människorna. Det sparas inte på miljöskildringar och jag har placerat verkliga personer som verkade i staden bland mina påhittade figurer och jag tror att just skildringen av ”gamla” Eskilstuna kan locka till läsning samtidigt som handlingen och språket är av god kvalitet. Apotekarmordet är en historisk pusseldeckare och är därför annorlunda än sina moderna motsvarigheter. Min huvudperson Henry Widman är en ogift, reko, nyfiken och i de flesta avseenden helyllekille. Han njuter inte tobak, försöker motionera några gånger i veckan, men har en förkärlek till viner och har utvecklat hyfsade kvaliteter i ungkarlsköket. Han är även en stor njutare av jazz.

I Apotekarmordet träffar han för första gången sin barndomsvän Tage Kroon som har spenderat tio år i Stockholm och utbildat sig till kriminalare vid stockholmpolisen. Han tillträder som ny kriminalkommissarie i Eskilstuna och deras vägar korsar. Henry upptäcker snart att den smårunde kompisen från barndomen har under sina år i Stockholm blivit en cynisk, raljerande, bufflig och bitter man som saknar all finess och smidighet i kontakten med andra människor som man kan önska sig av en offentlig person. Han röker som en borstbindare, dricker allt han kommer åt och har en fysik som är under all kritik. Det är med andra ord ett spännande persongalleri jag arbetar med.

Hur kom boken till? Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen?

Jag började skriva Apotekarmordet sommaren 2012. Jag var mellan två kurser i mina studier till filosofie magister i historia och behövde ”lufta skallen” från den svenska medeltiden. Jag hade precis upptäckt Eskilstuna museer gedigna bilddatabas och hittade massor med intressanta fotografier från förr, bland annat från Apoteket Kronan som har en framträdande roll i boken. I samma veva snurrade jag runt på min kontorsstol och tittade i min bokhylla och såg Stieg Trenters böcker och det var då det satte fart. Jag jobbar uteslutande med att skriva en handlingsplan inte så olikt en orienteringsbana med startpunkt, kontroller som i mitt fall blir kapitel och sedan mål. Att hitta på saker på vägen är inte min melodi. Då kan det bli svårt att få ihop trådarna.

Eftersom jag tar med händelser i boken som har skett i verkligheten i en stad som exiterar så föregås allt skrivande av källforskning. Jag spenderar många timmar med att gå igenom gamla dagstidningar från aktuell period, tittar igenom handlingar på stadsarkivet, företagsarkivet och Eskilskällan, tittar på gamla svenska filmer och intervjuar personer i min omgivning som sitter på kunskap.

Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?

Det är så vansinnigt roligt och framför allt utvecklande. Att jobba med den verkliga lokalhistorien och att blanda i en skvätt mord och fabulera fram saker är verkligen upplyftande. Att jag har valt den här tidsperioden och deckargenren beror på två saker. Dels ser jag som historiker ett värde i att skriva skönlitterära böcker och kunna marknadsföra Eskilstunas lokalhistoria på samma gång. Sen har ju tiden 1940-50 talen både sina hemskheter med världskriget men även charm med Nils Poppe och Sickan.

Jag tycker bra om Lars Widdings författargärningar, men min största inspirationskälla är Stieg Trenter, den svenska deckarens nestor. Jag föll pladask för tv-serien som sändes 1987- 88 och som byggde på några av hans böcker och jag var inte sen att köpa samtliga hans deckare. Hans sätt att skriva på och hans skildringar av Stockholm är helt fantastiska så jag skulle nog svära i kyrkan om jag sade att jag inte var inspirerad av hans alster.

Hur reagerade din omgivning på ditt författarskap?

Allt från, vad då kan du skriva, till inspirerande tillrop. Det är flera som har erbjudit sig att berätta om sina minnen från den här tiden och det är naturligvis roligt. Det visar på att det även finns en kundkrets.

Skriver du på något nytt nu?

Jag har just nu 17 titlar klara i huvudet, men det kan mycket väl bli några fler. Det är således ett livstidsprojekt jag har startat upp. Jag är klar med bok två som ska iväg på korrläsning när det är läge för utgivning. Bok nummer tre i serien, som jag förövrigt skrev redan 1989, men inte var bra nog, håller jag på att se över. Bok fyra och fem är påbörjade så nog skriver jag på något nytt.

Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok?

Som jag skrev tidigare så påbörjade jag mitt första manus 1989. Att vänta 25 år på att ge ut sin bok är inte att rekommendera. Låt inget ligga och ruttna i byrålådan utan kör på bara. Försök att nischa dig om det går eller tassa i varje fall i utkanten av ett lukrativt ämne. Jag skulle till exempel aldrig skriva en deckare av idag med rikspolisens insatsstyrka som smäller upp dörrar till lägenheter i miljonprogrammsområden. Det är väldigt tråkigt, tycker jag.

Varför ska man läsa din bok?

Tanken är att läsaren ska få följa två män i yngre medelåldern från 1940 till deras pensionering omkring 1970 i Eskilstuna. Staden förändrades från småidyllisk ruffig bruksort där alla, i princip, hade en anställning, till 1960–70-talen till miljonprogram och stora företagsnedläggningar som förändrade människorna i staden både socialt och ekonomiskt. Naturligtvis förändras även mina två karaktärer Henry Widman, frilansjournalist och hans barndomsvän kriminalkommissarien Tage ”Älgen” Kroon.

Ett syfte till att läsa min bok är att man ska kunna göra sig en bild över hur Eskilstuna förändrades över tid och vad som skedde under de här åren.

Vad gör du när du inte skriver?

Jag bor några mil utanför Eskilstuna i en socken som heter Näshulta. Här bor jag med min hustru i en trettiotalskåk med lite mark till. Det blir en hel del vård och ans av byggnader, skog och mark. Vi har även lite djur som behöver uppmärksamhet. Annars brukar jag späka mig med lite orientering på sommaren och längdskidor om vintern. Jag har studerat på halvfart fram till årskiftet 2013/14 men är nu färdig och försöker arbeta inom föreningslivet med lokalhistoria. Jag håller även föredrag om historia och arkeologi.

Vilka vill du helst ska läsa din bok?

Min bok ska läsas av den som vill läsa en pusseldeckare av den gamla stilen fritt från utstuderat våld, men även den som vill lära sig om gamla Eskilstuna, kanske den lokalhistoriskt intresserade, släktforskaren, eller den människa som vill ta en tidsresa tillbaka till sin barndoms Eskilstuna.

Köp boken här!