Berätta om din bok!

Alla har vi en historia att berätta. Min historia börjar i krigets Estland på 1940-talet. Det är en berättelse om svårigheterna att lämna sitt hemland som flykting och att slutligen integrera sina två erfarenhetsvärldar.

I Sverige vet man nästan ingenting om Estlands historia trots närheten och att landet tillhört Sverige under många år.

Denna okunskap följde mig under hela min uppväxt och fördomarna som skapades i Sverige under 1940-talet lever delvis ännu kvar. Så till exempel möter jag fortfarande myten om att esterna var nazistsympatisörer fastän nazipartiet förbjöds i Estland 1933 och det fanns en judisk minister i regeringen 1939 då ryssarna påbörjade sina övergrepp på landet.

Den yngre generationen vet ytterst lite om svensk nittonhundratalshistoria och man talar ogärna om Sveriges agerande under och efter andra världskriget.

Men, man skall aldrig glömma sin historia – man skall lära av den.

I boken diskuterar jag främlingsfientligheten och rädslan för det annorlunda, något som alltid har funnits här lika väl som i andra länder.

Den behandlar också mina egna känslor av skuld gentemot mina släktingar som blev kvar i det ockuperade Estland.

Min personliga uppgörelse med mina två hemländer har varit en stark och omtumlande resa som slutar med försoning.

För mig har det tagit en hel livstid att finna mitt hela jag och att låta mina båda identiteter förenas till en helhet. Jag kommer alltid att tillhöra en både-och generation men jag är klar med min långa vandring och känner frid.

Integration tar tid och det kräver ett stort arbete.

 

Hur kom boken till?

När min äldre syster gick bort fanns bara jag kvar av min familj som kom till Sverige 1944. Det fanns inte längre någon att fråga eller minnas ihop med. Hela min tidiga historia bestod av de minnen som jag hade.

Jag hade förväntat mig att umgås mycket med min syster när jag gick i pension. Nu hade det blivit omöjligt.

Boken kom till för att ge barn och barnbarn kunskaper om sin mors eller farmors historia. Det är viktigt att känna till sin bakgrund för att känna sig som en hel människa.

Under åren växte projektet genom min researsh bakåt och jag såg sammanhangen mellan känslor och händelser. Jag insåg också att där fanns ett allmänintresse i min berättelse.

Själva upplägget av boken förändrades efter hand eftersom min resa tog flera år och många saker hände som påverkade min inställning.

Jag fick också hjälp med synpunkter från vänner som läste igenom mitt manus. Det kom många kloka råd.

 

Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?

Min inspiration till skrivandet sker alltid genom starka känslor. De kan vara skapta av orättvisor, okunskap eller intolerans. Det kan också vara funderingar om egna skuld- och skamkänslor eller andra svåra känslor vars orsaker behöver analyseras.

Det är viktigt för mig att förstå sammanhangen i det som sker inom mig eller omkring mig. Skrivandet är ett sätt att bearbeta det.

 

Hur reagerade din omgivning på ditt författarskap?

Min omgivning har reagerat mycket  positivt på mitt skrivande. Barnen och de större barnbarnen har väntat ivrigt på att boken skulle bli färdig och alla vill ha var sitt exemplar.

Mina vänner har stöttat mig och önskar att de kunde göra detsamma – att också skriva en bok. Alla är övertygade om att det  är en gåva till mina framtida generationer. Det var också min tanke.

Många av mina vänner säger sig vilja läsa min bok.

 

Skriver du på något nytt nu?

Jag har börjat samla på material till en ny bok men jag är osäker på innehållet. Det finns tankar på att skriva  en ”alternativ historia” för Sverige men det är bara lösa planer.

 

Varför ska man läsa din bok?

Jag vill försöka öka förståelsen i Sverige för människor som tvingats lämna sitt land. Ingen flykting lämnar sitt tidigare liv av fri vilja. Ingen lämnar allt man äger, sin släkt, sina vänner - allt - utan stor sorg.

Det är inte lätt för svenskar att förstå. Det har aldrig varit något större krig i hela Sverige. Sverige har aldrig varit ockuperat eller bombat.

Det är inte lätt att vara utlämnad till människors välvilja, att inte förstå ett ord av det nya språket, att vara en främling, att lära sig nya sociala koder och att göra en klassresa neråt.

Med min bok vill jag ge min syn på och mina upplevelser om hur det kan vara. Jag vill också ge den positiva bilden att det är ett privilegium att ha två hemländer.

 

Vad gör du när du inte skriver?

När jag inte skriver? Jag läser mycket böcker – jag är allätare vad gäller litteratur. Jag tycker om att måla tavlor – gärna i olja. Jag är psykologiskt intresserad och intresserad av hur människor fungerar. Dr Phil på TV är därför ett favoritprogram.

Natur, skog och hav – det är en lisa för själen.

 

Vilka vill du helst ska läsa din bok?

Jag tror att boken är en ögonöppnare för många. Jag tror att den vidgar kunskaperna om människor från andra länder. Jag tror att den ger en annan bild av integrationen  och en bild av den integration som även pågår hos infödda svenskar.

Köp boken här!