Boktitel och namn: Finnkäringen Finnpolisen - mitt liv. Författare: Eine Johansson

Berätta om din bok! Vad handlar den om? Vad vill den förmedla?  Jag arbetade med manus under titeln "Finnkäringen Finnpolisen" eftersom orden användes ibland av vuxna och barn i min omgivning till mig eller om mig i negativ bemärkelse. När manuset blev klart hade jag vant mig att kalla mig så och det fick bli bokens titel, även om omgivningen kring mig till en början höjde på ögonbrynen. Boken är i två delar:

Del 1, Finnkäringen handlar om min barndom och uppväxt i hemmet i Finland och om tiden som krigsbarn i Sverige under andra världskriget. Om mitt beslut i fjortonårsålder att återvända till fosterhemmet i Sverige där jag fick möjlighet att utbilda mig. Boken ger insyn i mitt levnadsöde som krigsbarn 1942 - 47 och fosterbarn och framförallt att det finns hopp att bli en god samhällsmedborgare även om förutsättningarna varit dåliga.

Del 2, Finnpolisen, handlar om min yrkeskarriär som den första kvinnliga polisen norr om Indalsälven och mitt pionjärarbete i ett mansdominerat yrke. Om min kamp och strid mot etablissemangets härskartekniker där jag faktiskt rönt framgång.

Hur kom boken till? Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen? Idén till boken växte fram under mina sista år före min pensionering 1998 för att delge omvärlden mina upplevelser i yrket, min historia och motgångar jag möttes av då och som kvinnor idag fortfarande kämpar med. För min del handlar det faktiskt om 65 års polishistoria eftersom jag jobbat inom verksamheten i drygt 45 år men dessutom kunnat följa  verksamheten massmedialt efter pensioneringen.

Någon månad före min pensionering fick jag dessutom förslag från chefen för utbildningsbyrån på Rikspolisstyrelsen (RPS) att skriva en bok om min polisiära verksamhet, som sågs som ett pionjärarbete i norra delen av Sverige, och löfte om bidrag med medel till bokens utgivning. Så blev det inte – jag fick inte ens ett svar på min anhållan som jag skrev till nuvarande rikspolischef. Jag förstår att de (RPS) inte räknade med att jag arton år efter  min pensionering vid 83 års ålder skulle ha ett färdigt manus och därför blev besvikelsen ännu större när man nonchalerade mig helt och hållet med att inte ens bevärdiga mig med ett svar. Ett löfte är ett löfte och borde gälla speciellt hos rättsvårdande myndighetschef.

Allt detta vill jag förmedla till alla dem som faktiskt idag upplever precis samma motgångar, mobbning, diskriminering på sina arbetsplatser. Jag har väntat länge men nu är det dags att öppna locket till "Pandoras ask" och berätta min historia.

Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig? Mitt arbete i 40 års tid har varit att återge andras berättelser efter jag sysslat med kvalificerade brottsutredningar. Därför var det helt naturligt för mig att skriva ner min egen berättelse. Inspiration har jag hur mycket som helst.

Hur reagerade din omgivning på ditt författarskap? Många bryr sig inte alls medan andra blir väldigt glada och det är de människor som håller inspirationen vid liv.

Varför ska man läsa just din bok? En del människor kan känna igen sig vid läsning av min bok. Alla som upplevt en svår barndom, missbruksproblematik, krigsupplevelser, fosterbarn, ensamkommande flyktingbarn då som idag kommer att känna någon form av samhörighet och framförallt mina kära poliskolleger i medgång och motgång.

Vad gör du när du inte skriver? Jag är en mycket aktiv pensionär. Jag jobbar ideellt inom Svenska kyrkans finska församlingsarbetet. Hjälper någon gång personer som misslyckats att få bra beslut hos myndigheter med att upprätta skrivelser eller rådgivning.

Vilka vill du helst ska läsa din bok? Alla myndighetschefer i min egen organisation, polisen, bör läsa den. Även polisministern bör läsa den. Alla poliser bör läsa den – likaså personal hos andra statliga verk där verksamheten går på kryckor.

Skriver du på något nytt nu? Nej.

Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok? Inte annat än uppmaningen att

https://www.vulkanmedia.se/butik/bocker/memoarer-och-biografier/finnkarringen-av-eine-johansson/