Berätta om din bok!

Boken handlar om den inre resan,äventyret att lära känna sig själv. Jag  ser uppmärksamheten som ett mega-tema, för den inbegriper alla andra stora frågor: kärlek, livets mening, död, åldrande, tid, psyke, människa kontra samhälle, etc. Alla dessa problematiker ryms inom oscilleringarna mellan betraktare och deltagare. Vi befinner oss alltid på två plan samtidigt, individen, ohjälpligt intrasslad i de dagliga påfrestningarna,dvs. deltagaren, och det som finns inombords, betraktaren, kraften som lugnt observerar allt som händer runt omkring, orörd av tid eller kausalitet. Samtidigt som vi känner att vi förändras ( åldrandet medför ett skifte av perspektiv, innebärande att vi betraktar tillvaron med andra ögon ), märker vi att någonting inom oss förblir oförändrad. Vem är jaget egentligen? Personen som tittar i spegeln på morgonen, och upptäcker nya gråhår och hur rynkorna syns tydligare, eller lugnet, friden som man genomlever under en promenad i skogen eller när man betraktar en  solnedgång eller när man är hemma , och kanske läser en bra bok, och känner hur hela ens energi är  samlad på ett underbart, odefinierat sätt? Det är ingen lätt fråga, och det är bara en av de otaliga frågor som boken ställer. Jag skulle definiera ”Resenären” som en filosofisk roman, delvis självbiografisk, där man jagar ständigt en mening som flyr oavbrutet mellan apparans och essens, ljus och skugga, dialog och  monolog.

Hur kom boken till?

Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen?  Jag har velat skriva en bok sedan jag var en grabb på 9-10 år och började skriva en science-fiction novell, som jag aldrig färdigställde. Med tiden

insåg jag att det finns otaliga existentiella problem , och deras undersökning börjar alltid med en själv, i detta nu. Jag fyllde fyrtio och kände mig plötsligt lugn och balanserad, vilket tycktes mig vara minst sagt suspekt, för alla andra runt omkring mig pratade bara om livskriser, skilsmässor, affektiva återvändsgränder, och andra obehagliga saker. Jag var tvungen att ta reda på varifrån kom denna bryska vishet, och det bästa sättet var att försöka skriva en bok. När man plågas av ständiga frågor hela livet ,då är det väldigt attraktivt att försöka sig på en filosofisk roman, en bok där man dissekerar sitt inre för att se vad som finns där. Skrivprocessen inbegriper flera rädslor. Hur börjar man och vad ska man skriva? Sedan blir sidorna fler och fler, men man är osäker på om man har sagt allt vad man ville säga och om man har gjort det på ett tillräckligt fyndigt / konstnärligt sätt. Sedan är man rädd att det man har skrivit är tråkigt, monotont, och därmed riskerar att bli missförstådd eller ignorerad helt enkelt ,utan den eventuella uppskattning som man hoppas få under arbetets gång.

Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?

Att få uttrycka sig känns befriande, att kunna få ut den inre, ständige dialogen med sig själv. De dagliga situationerna är alltid en bra anledning att starta en metafysisk diskussion. Varför reagerar vi på de sätt som vi gör, varför har vi olika inställningar till olika människor, varför tänker vi som vi gör, varför är vi rädda för det okända och trivs med det kända, varför är vi inte mer tillgängliga, mer flexibla, mer spontana, varför törs vi inte öppna oss affektivt, varför denna ständiga rädsla av att inte räcka till, av att inte framstå som tillräckligt intelligenta, framgångsrika, etc. Frågorna är många, och de ger upphov till fler frågor.

Hur reagerade din omgivning på ditt författarskap?

Min fru och mina vänner har uppmuntrat mig,och det känns skönt av att ha kunna avsluta detta projekt, efter nästan 5 år, och ungefär 5000 arbetstimmar.

Skriver du på något nytt nu?

Nej. Jag har många idéer, men är väldigt trött,Har inte haft en ordentlig semester på flera år.

Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok?

Alla borde skriva, minst en bok. Man måste få en struktur på sina tankar, ett fågelperspektiv på sin tillvaro. Skriv ned alla tankar, alla funderingar som man har över dagen. Vi har otroligt många fina idéer som bara löses upp i intet. Allt som vi behöver veta om oss själva finns i vårt inre, innebärande att genom att skriva man lär sig enormt mycket från en själv. 

Varför ska man läsa din bok?

Jag har sammanställt allt jag har upplevt och läst under de nästan 5 år som boken tog att skriva, dvs att boken innehåller väldigt mycket självupplevt och filosofiskt material. Det är en komplex bok, som jag har skrivit om flera gånger, pga av de som har varit runt omkring mig har tyckt att de invecklade passagerna var för många och jag behövde införa fler lättlästa intervaller, för andrummets skull. En roman-essä har förvandlats alltså till en roman som sprudlar av dialog ,som innehåller kärlek, humor och lite action, allt detta dränkt i mina personliga introspektioner.

Vad gör du när du inte skriver?

Tränar judo och massa andra grejer, läser ,och promenerar med mina westies.

Vilka vill du helst ska läsa din bok?

Min bok ställer otaliga frågor, alltså bör läsas av alla som inte är bara nyfikna, utan som verkligen vill förstå jagets konstruktion och dess dilemma inför de oräkneliga problem som dess struktur skapar, medvetet eller ej. Jag har alltid haft det svårt i livet, alltså jag tar ingenting för givet, utan betraktar varje liten, i apparans obefintlig detalj med största respekt, och med så mycket uppmärksamhet som möjligt. ”Resenären” är i mina ögon en andlig och intellektuell guide,  och det skulle glädja mig om de som läser den kommer att tycka likadant.

Köp boken här!