Berätta om din bok!

Fram till för inte så länge sedan såg livet på en lotsplats ut nästan som det alltid gjort. Det måste hållas utkik över havet efter lotssökande fartyg, båtmän och lotsar måste vara på vakt vid lotsplatsen, navigeringen skedde mest visuellt och lotsbåtarna såg ut ungefär som de alltid gjort. För inte mer än knappt femtio år sedan började verksamheten förändras i grunden när ändrad efterfrågan, modern teknologi och förändrade regler började omvandla lotsningen från att vara social och hantverksmässig till modern och högteknologisk.

 

Som 18-åring började jag arbeta som båtmansvikarie i vinter, kuling och nedisning vid lotsstationen på Hävringe utanför Oxelösund. Jag hade vuxit upp på lotsplatsen på Arkö där pappa var lots, hängt med i lotsbåtarna sedan jag var liten grabb, men nu var det på riktigt.  Vad gör man ute på däck när lotsen ska lämna det fartyg han assisterat och ta sig över i lotsbåten som är nedisad och halkig i nordostkulingen en januarinatt? Köra båt i is och dimma, leva på en ö långt från fastlandet, arbeta med skärgårdens personligheter – hur blev det?

 

På en lotsplats arbetar lotsar för att ombord i fartyg medverka till deras säkra framfart över hav och i hamnar, insjöar, kanaler och skärgårdar. Där finns också båtmän med uppgift att transportera lotsarna till och från fartygen. Jag vill utifrån mina erfarenheter berätta om båtmännens och lotsarnas arbete. Hur livet på en lotsplats på en ö ute i havet var på min tid och ända tillbaka till 1600-talet när lotsar började passa på sådana platser. Jag vill blanda fakta med anekdoter om lotsplatslivet från förr men också ge läsaren ett mer övergripande perspektiv på hur samhället förändras och utvecklas.

 

Hur kom boken till?

Jag och några andra historieintresserade lotssöner på Hävringe har i några år haft visningar av den gamla vaktstugan och båken på Hävringe för seglare på besök och berättat om den gamla lotsplatsen. Det har varit mycket uppskattat samtidigt som det visat sig att få känner till något om livet på en lotsplats. Hur lotsningen egentligen går till, hur den varit och är organiserad, risker och incidenter som inträffat är okänt för de flesta.

Jag tycker också att det är viktigt att dokumentera ”svunna tider” innan tiden gått så ingen längre minns, utan historien måste skrivas utifrån dokument och hörsägen. Mina egna erfarenheter från barndomsön Arkö, från Hävringe och från Landsort går bara sextio år tillbaka i tiden, men för mina barn och kommande generationer är det en kunskap som är värd att bevaras.

 

Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen?

Från början skrev jag mest med tanke på min familj och de närmast berörda med anknytning till Hävringe. Efterhand växte det ut till en mer faktatät och förklarande bok, just med tanke på det intresse jag märkt från många utomstående.

 

Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?

Att skriva är att skapa, det är någonting skönt, och jag ägnar mig hellre åt att göra någonting själv än att ta del av vad andra gjort. Men det förutsätter att man har någonting att säga förstås, och just det här livet har legat mig varmt om hjärtat sedan barnsben.

 

Varför ska man läsa din bok?

Många har nog från sin båt eller från fastlandet sett silhuetten av Hävringe lotsplats långt därute på horisonten. Andra har gästat Landsort eller passerat Arkö. Åter andra kanske besökt någon liknande skärgårdsö med en gammal lotsstation, som Vinga, Idö, Arholma, Storjungfrun eller Rödkallen. Skärgårdsintresserade, seglare, sjöfarare eller personer med annat intresse av sjön och skärgårdslivet hoppas jag kan läsa och lära om lotsplatslivet. Känna igen sig eller få ny kunskap. Kanske även förstå bättre om den långsiktiga förändringen, från 1600-talet till min vikarietid och fram tills idag. Så hoppas jag även att dagens båtmän, lotsar, lotsoperatörer och andra med koppling till lotsningen är intresserade av hur deras arbete fungerade före sin egen tid.

 

Vad gör du när du inte skriver?

Till vardags arbetar jag med undervisning på Linköpings universitet. I bästa fall har mina snart fyrtio år som lärare bidragit med en pedagogisk ådra som läsaren får glädje av i min skildring av lotsplatslivet.

 

Vilka vill du helst ska läsa din bok?

Alla som tycker om att lära och kanske underhållas av en blandning av fakta och anekdoter från lotsning satt i ett större perspektiv. Få veta mer om en verksamhet som dygnet runt, året runt, oavsett väder, pågår där ytterst mot havet.