Detta är det sista ur Lennart Guldbrandssons fantastiska bok "Skriv som ett proffs". I denna sista del pratar han om något som är oerhört viktigt för alla egenutgivare - nämligen om hur man kan marknadsföra sin bok. De fyra tidigare publicerade utdragen finner du på följande sidor: Den enda metoden är att skriva, Olika typer av karaktärer, Bearbeta din bok och Ta hjälp.

Marknadsför din bok

Marknadsföringsarbetet som författare är kanske inte det man vanligen tänker på som det roligaste. Många författare ser det som något som distraherar från själva skrivandet.

Lösningen är att ägna sig åt den sortens marknadsföring som faktiskt ger någon effekt så att du kan ägna resten av tiden åt att skriva. Tyvärr betyder det att jag måste avråda dig från några av de vanligaste marknadsföringsmetoderna, eftersom de inte är så effektiva.

Ha (inte) en releasefest

Det låter självklart som en dröm: du skickar ut inbjudningar till releasefesten för din bok och sedan kommer det jättemycket folk som köper din bok, pratar om dig och ger dig beröm.

Det är självklart bara en dröm, så fungerar det inte riktigt i verkligheten. De flesta releasefester är antingen ganska små (oftast kommer bara närmast sörjande) eller väldigt dyra. En ”riktig” releasefest innebär, tänker nog de flesta, att man kör hela rubbet: varsitt exemplar till alla som kommer, goodiebags, stora bilder på dig, snacks, något att dricka, en lokal, kanske något att äta, o.s.v. Kostnaderna skenar lätt. Därför måste jag ge dig följande tips: Tänk på det som ett kasino – satsa inte pengar du inte har råd att förlora.

Lägg hellre pengarna på en lektör eller korrekturläsare istället. Det ger större effekt på din försäljning.

Skicka (inte) pressmeddelande

Det är lika lätt att tänka sig att ett pressmeddelande automatiskt blir publicerat i en tidning, men realistiskt sett får pressmeddelanden ganska liten effekt. Allt färre tidningar har utrymme nog att skriva om litteratur, särskilt om du som författare inte är känd för något annat. Det förhindrar inte att du definitivt bör skicka något till tidningarna; ibland har man tur och det råkar vara nyhetstorka, eller en story faller isär nära pressläggning så att de får en öppning.

Om man ska skriva ett pressmeddelande behöver man skicka något som går att publicera utan att journalisten behöver göra så mycket arbete. Läs andra artiklar om debutanter i samma tidning och be någon vän till dig att skriva en liknande text. Skriv inte artikeln själv, eftersom sådana aldrig tas in, utan låt någon annan skriva. Tänk på att inte göra reklam, utan en mer berättande artikel om vägen från idé till bok, eller liknande.

Skriv (inte) dåliga idéer

Nu kommer det stora misstaget.

Jag har betonat det redan ett par gånger, men eftersom det är så enkelt att missa ‒ det är mycket svårare att sälja en bok om den bygger på en dålig idé. Titeln, baksidestexten och omslaget är bara tre av platserna där din dåliga idé kommer att sabotera för dig. Det finns fler: tänk dig att du ska sitta och berätta om din bok i radio (det kan hända), i morgonsoffan på TV4 eller för en grupp på ett bibliotek. Om idén är för komplicerad, då kommer du inte att ha det flyt i berättandet som får lyssnaren att vilja bli en läsare.

Vad handlar din bok om? Den frågan ”kommer på provet”. Om svaret är att du skriver om många saker eller om det inte går att skilja din bok från alla andra böcker i genren, eller att det är språket som är det viktiga, då har du en lång uppförsbacke framför dig.

Ibland är problemet att du har fokuserat på att skriva och inte funderat på hur du ska marknadsföra boken. I så fall, ägna lite tid åt att koncentrera boken i en mening eller två. Lär dig den meningen, framlänges och baklänges, så att du enkelt kan slänga fram den när folk frågar. Om folk somnar mitt i din förklaring är det dags att förbättra förklaringen.

En bra bok säljer inte sig själv

Oavsett om din bok ges ut på förlag eller inte kommer du vara tvungen att marknadsföra boken.

En förutsättning för att kunna göra effektiv marknadsföring är ett stort kontaktnät. Säg exempelvis att du har skrivit en bok om något du jobbar med. På din arbetsplats har du förhoppningsvis ett antal personer som känner till dig och dina kunskaper. De är betydligt mer sannolika att köpa boken än kompletta främlingar.

Men har du ansträngt dig för att folk utanför arbetsplatsen ska känna till dig: hos konkurrenter, leverantörer, kunder, myndigheter, företag i närheten, anställda i andra delar av koncernen, etc.? Har du gått på nätverksträffar? Visar du dig på mässor och konferenser? Går du på branschfester? Möjligheterna att utöka sina potentiella kunder är närmast oändligt.

Missa inte heller öppningen att skaffa kontakter medan du gör din research, oavsett om det är bibliotekarier, arkivarier, hembygdsföreningsfolk, journalister, forskare eller lärare.

Resten av arbetet med att marknadsföra boken hänger på att du utformar en plan. Det är något som de allra flesta hoppar över, i förhoppningen att det nog ska lösa sig ändå. Det kanske löser sig, men man kan också ha högre mål än att det bara ska lösa sig. Det behöver heller inte vara så svårt att göra en marknadsföringsplan som gör det lättare att lyckas.

En marknadsföringsplan inbegriper bland annat hur och var du huvudsakligen ska göra reklam för din bok eller dina böcker, och för dig själv. Eftersom alla böcker är olika, och alla författare är olika, finns det inte två marknadsföringsplaner som är lika. Det finns dock vissa frågor du bör ställa dig:

* Vilken typ av bok har du? Om du har gått igenom resten av den här boken så har du god koll på vad du har skrivit för sorts bok och vilken din målgrupp är. Men trots det är det bäst att du frågar andra om hjälp med att klassificera den: Kan din biografi av en sjöfarare intressera dem som äger båtar nu? Är din historiska skildring kanske också lite av en spänningsroman? Kan den där romantiska boken tänkas vara intressant för tonårstjejer också?

Fråga runt – och lyssna på vad de säger även om de säger saker som förvånar dig och inte riktigt passar in i din plan. Notera allt och fundera på vad det betyder för vilka som skulle kunna tänkas köpa din bok.

* Hur når man din målgrupp? Även om en och annan tonårskille går i studiecirklar är det större chans att stöta på dem på andra ställen. Var? Alla pensionärer gör inte samma saker på samma ställen, och inte heller alla kvinnor eller alla nördar. Några ställen är dock hetare än andra.

Under ditt arbete med boken bör du ha lärt dig en del om hur målgruppen tänker; utnyttja det för att hitta de hetaste ställena.

Men att hitta de ställena är bara det första steget. Nästa steg är att klura ut ett sätt att få dit dina böcker. Det kanske behöver sägas att det är en god idé att ta dig dit och fråga hur de böcker som redan finns där har kommit dit. Bibliotek köper exempelvis in sina böcker baserat på vad som recenseras i olika bibliotekstidningar (och vad allmänheten önskar). Vill du nå biblioteken bör du därför rikta in dig på att bli recenserad i bibliotekstidningarna och få allmänheten att fråga efter dina böcker.

Att nå din målgrupp kan med andra ord kräva att du tänker i flera led. Många gör inte det arbetet, och det kan du utnyttja. Bli den som lär dig hur det fungerar, så ökar du dina chanser.

* Hur gör andra sin marknadsföring? Det är dumt att uppfinna hjulet igen. Om du lägger märke till någon marknadsföringsmetod som du gillar och tror skulle kunna hjälpa dig att nå din målgrupp, notera den och försök lära dig mer om den. Den viktigaste frågan du bör ställa dig är om den fungerar bra.

Samla på sådana marknadsföringsidéer och sortera dem efter hur väl de fungerar för böcker som liknar dina. När du går på mässor eller i bokhandlar, besöker nätbokhandlar eller får reklam hem i brevlådan, ta för vana att titta närmare på dem. Det är lätt att bara blunda eller låta saker passera, men gör inte det, utan lär dig mer om dem. Hur är idéerna upplagda, vad får de för effekt på dig och andra, och vilka svagheter har de?

* Hur mycket pengar får det kosta? Det är sällan gratis att marknadsföra. Man underskattar lätt hur mycket pengar som krävs för att göra ett intryck på tänkbara läsare när de är utspridda och har mycket annat som distraherar. Men tanken är inte heller att du ska gå bankrutt.

Börja med att drömma om vad du skulle vilja göra och gör en överslagsräkning av hur mycket det kan tänkas kosta innan du gör en koll på din hushållsbudget. Sedan kan du jämföra dem. Om det inte skiljer åtminstone 10 000 kronor har du inte drömt tillräckligt!

Därefter kommer det plågsamma valet mellan att låna pengar eller att skära ner på utgifterna. Alla har inte möjlighet att låna, men om du har gjort en ordentlig marknadsföringsplan och behovet av pengar är tydligt så är det lättare att övertyga andra om att låna ut pengar. Låna inte mer än du har råd att betala tillbaka under rimlig tid.

När du skär ner på utgifterna bör du börja med de budgetposter där du överskattat vad det kostar. Går det att sänka vissa av kostnaderna? Därefter får du prioritera: här är det lätt att tänka sig att man ska sätta sig med en penna och märka upp vilka saker som känns viktigast – men glöm inte att du inte är ensam. Fråga folk som vet vad som är effektivast och rensa därefter bakifrån i listan

* Och slutligen, hur mycket tid har du att lägga på marknadsföringen? Du har troligen ett annat jobb, så huvuddelen av marknadsföringen kommer att behöva ske utanför arbetstid. Dessutom kanske du vill umgås med vänner och släktingar, hålla på med andra hobbyer, sova, och skriva. Var ärlig när du anger hur mycket tid du har över.

Gör en lista över saker du behöver göra och markera hur lång tid de olika sakerna tar att göra. Underskatta inte hur lång tid det tar att göra momenten. Jämför de två listorna. Risken är att du hade tänkt att göra mycket mer än vad du faktiskt har tid för.

När du har svaren på frågorna ovan är det enklare att sortera upp när du bör göra vad. Gör ett veckoschema där du markerar vad du ska göra för att marknadsföra boken varje vecka, men börja bakifrån (längst bort i tid) så att du exempelvis kan skriva att du vecka 17 ska ha åtminstone fem beställningar från olika bibliotek, och att det betyder att du vecka 10 måste ha fått in en recension i någon bibliotekstidning, vilket betyder att ... och så vidare.

Glöm inte att markera i veckoschemat när stora event där du kan marknadsföra dig och din bok äger rum. Det betyder bland annat att du behöver ha koll på när nästa bokmässa i Göteborg äger rum, när det lokala biblioteket har öppen scen, när förlag X har glöggmingel och förlag Y gör reklam på båtmässan. Alla tillfällen läggs in i den kalendern. Samtidigt markerar du ungefär hur mycket pengar varje vecka kostar dig. Även om du kanske inte gör en så detaljerad plan, så är det mycket praktiskt att åtminstone skriva ner det här på ett papper.

Glöm inte att göra reklam för din bok!

När du har försökt att sälja din bok i ett par veckor till allmänheten är det lätt att tro att jobbet är klart. Sanningen är att man ofta måste prata om sin bok långt efter att man själv har gått vidare till andra projekt och nästa bok. Långt efter att du har tröttnat på att prata om din bok finns det gott om människor som inte har hört talas om den. Om du då slutar prata om den kommer de aldrig att höra talas om den. Fortsätt att göra reklam – inte tills du tröttnar, utan långt därefter!

Var beredd på att fortsätta att prata om boken i minst ett år. Påminn dem som redan hört dig prata om boken, tjata, upprepa, hänvisa till den i konversationer på Facebook eller på jobbet, skriv om den på din blogg, dra paralleller till den när du träffar andra författare och lyft fram boken gång på gång.

Det är inte bara din inre Jantekänsla som behöver tryckas tillbaka, utan också din vana att vilja prata om nya saker. Det är inte fel att hitta på nya saker, men om du glömmer bort dina böcker för fort kommer de inte att hinna hitta sin publik.

Jag själv upptäcker fortfarande tillfällen när mina fyra-fem år gamla böcker blir aktuella i diskussioner i sociala medier, så att jag får skäl att länka till mina texter och introducera dem för nya läsare. Det brukar öka både försäljning och läsning.