Berätta om din bok!
Det är en sannhistoria om barn och ungdomar – inklusive mig själv – som återberättas kring skolgång, vänskap, sniffning och annat parallellt med min personliga betraktelse av miljonprogrammets betongstäder, och det som liksom blev effekten av att hela det megaprojektet fallerade. Den här boken sammanfaller egentligen i vissa delar med låten ”Rågsved” som jag givit ut under namnet The Lost Projects (iTunes, Spotify bl a).

Hur kom boken till? Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen?
Den uppstod ursprungligen i behovet att berätta för omvärlden om en väldigt fin människa – min bästa vän – för att han inte bara skulle glömmas bort. Någonstans i den processen kom behovet att sätta in honom och oss i ett lite större sammanhang. Jag hade inte räknat med att det skulle komma att bli även en politisk dimension i boken, men det kändes ändå rätt på något vis. För det är ju trots allt min egen politiska betraktelse likaväl som det är min egen beskrivning av allt jag upplevde under de där uppväxtåren.

Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?
Behovet att berätta och bli berättad för. Dessutom tycker jag att den skrivna boken, den sortens långsamma dialog som en bok skänker, blir viktigare och viktigare ju snabbare och sämre som mycket media i övrigt blir. Men lika tydligt som min första bok ”Katastrofer” inspirerades renodlat av ett antal ”what if-scenarios” så är ”Nappalonerna kommer!” helt inspirerad av människor. Eller en människa specifikt, snarare.

Hur reagerade din omgivning på ditt författarskap?
När första boken kom blev en del förvånade, men alla uppskattade såväl initiativet som själva boken. Den här boken ser en del vänner fram emot med viss bävan och förundran eftersom alltihop är sant, bra som dåligt. Jag klär av mig helt naken med den här boken och det rubbar en del människors cirklar. Inte alla vet hur de ska förhålla sig till det.

Skriver du på något nytt nu?
Just nu är jag väldigt inne på det strama författarskap som låttexter kräver. Jag sjunger i bandet Anima Templi och skriver alla texter till vår musik. Det är ett oerhört styrt, krävande och oförlåtande berättarspråk som är väldigt roligt och svårt att lära sig göra bra. Dessutom har jag en stor lunta med gamla och halvfärdiga noveller liggande på fantasy-tema som kan – och borde – knytas ihop till en och samma berättelse. Jag har börjat läsa igenom de där kornen och jag tror att det kan ligga en ganska komplex bok och vänta där.

Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok?
Tveka inte utan GÖR DET, först och främst. För det andra: börja inte förhandla och kompromissa med dig själv under skrivandets gång utan värdera ärligt vad du själv tycker är bra och dåligt i det du skriver. Slutligen: ta gärna emot och används folks råd – absolut, men låt dem inte styra dig. Så om de första två råden jag gav här inte passar dig då är de också helt felaktiga och skall förkastas. Det är DIN bok så länge du skriver på den, ingen annans. Låt då ingen annan styra hur den skapas och föds. Din bok blir vår egendom i sinom tid (hoppas jag) när den ges ut.

Varför ska man läsa din bok?
För att man är förälder. För att man växte upp någonstans i miljonprogrammet. För att man bor där nu. För att man har en väldigt märklig kompis som man undrar vad han/hon egentligen gör med sitt liv. För att få lite perspektiv på sig själv och sina värderingar. För att man förlorat någon nära älskad av helt fel skäl...och kanske för att försöka att inte vara den tjej som låten ”Common People” (Pulp) handlar om...

Vad gör du när du inte skriver?
Sjunger, som sagt, och uppträder med Anima Templi. Jag jobbar också en del i studio åt andra musiker både som text/låtskrivare och körsångare. Jag driver eget som dykare så det är ju två heltidsjobb i sig; att vara företagare och driva själva verksamheten. Men framför allt försöker jag att vara pappa och make – hela tiden och alltid.

Vilka vill du helst ska läsa din bok?
Alla som tänkte ”OK, det där passar in på mig...” när de läste mina svar på frågan varför man ska läsa min bok. Jag rekommenderar den absolut inte som ungdomsbok – verkligen inte. Men valda delar kan och bör gärna läsas och diskuteras ihop med den där tonåringen man har därhemma, det tycker jag. Vilka delar måste du avgöra själv, dock.

Köp boken här!