Hur går jag vidare efter att ha blivit refuserad? Är det hela mitt manus det är fel på? Måste jag skriva om allt? Det är lätt att man faller in i det tankemönstret men det är ju inte speciellt konstruktivt. Vi har listat de vanliga tankefällorna och tips på hur du tar dig ur dem och vidare mot ditt mål att få din bok utgiven.

Här är några av de vanligaste tankefällorna

1. Du tror att det är fel på allt med ditt manus och kopplar det till ditt egenvärde och ditt författarskap 

Efter en refusering är det vanligt att du tror att allt med ditt manus är fel — hur du skriver, din berättelse och genre. Att tänka så är inte konstruktivt och utvecklar inte ditt författarskap. Det är viktigt att hålla isär egenvärde och refusering. Ett bra tips på att träna upp din självdistans är att låta andra läsa ditt manus, desto fler som läser ditt manuset desto mer distans kan du ha till det och du kan därefter på ett konstruktivt sätt se över ditt manus. Om du blir refuserad är det viktigt att komma ihåg att beslutet beror på flera anledningar — inte bara ditt manus. Har du t.ex. skickat manuset till ett förlag som vanligtvis inte jobbar med den genre ditt manus är i? Har du glömt att skicka med ett följebrev? Många refuseringar har med annat än manus att göra!

2. Fastnar i redigeringen och börjar ta bort för mycket och tappar därmed kärnan i det du vill berätta

När du skickar in ditt manus till olika förlag och blivit refuserad, är det naturligt att gå igenom manuset igen för att se vad som kan förbättras. Men ibland kan det sluta med att du fastnar i redigeringen och börjar ifrågasätta allt istället. Det här kan leda till för många ändringar och därmed också att du tappar bort det viktigaste — din berättelse. En bra strategi är att låta fler läsa ditt manus för att få en aning om vad som faktiskt kan tänkas behöva ändras — men ta tipsen med en nypa salt. Det är trots allt din berättelse, det finns en anledning till varför du vill berätta den. Det gäller även genren och perspektivet du valt. Det är viktigt att du inte glömmer bort varför du började skriva från första början.

3. Du känner ilska och börjar komma med ursäkter och bortförklaringar till varför just du blivit refuserad

När du blivit refuserad är det vanligt att du känner ilska. Det är mänskligt, men blir nästan alltid kontraproduktivt. Ilskan kommer förmodligen att leda dig ned en spiral av bortförklaringar och ursäkter. Bortförklaringar kommer inte hjälpa dig att utveckla ditt skrivande, ditt manus eller ditt författarskap. Släpp ditt manus i några dagar och andas ut. Ta sedan nya tag, gå igenom manuset och gör de ändringar du tycker att du behöver göra. Har förlaget svarat med ev. förbättringsområden? Ta till dig dem. Men glöm inte! Fastna inte för mycket i redigeringen!

Som sagt, det behöver inte vara ditt manus som ligger till grund för refuseringen. Förlaget kan t.ex. inte haft tid att ta emot ett nytt manus för stunden, eller att någon annan med liknande manus hunnit före. Viktigt att upprepa: Många refuseringar har med annat än manus att göra!

 

 

4. Tror att hela refuseringen beror på ditt manus och ditt skrivande

Det är väldigt lätt när man blivit refuserad att anta att det har med ens skrivande att göra och därför dra slutsatsen att allt med ens skrivande är dåligt. Ofta när man skickar in ett manus kan det bero på att manuset inte är helt genomarbetat. Många som blivit publicerade har tidigare blivit refuserade pga. att de inte haft ett genomarbetat arbete men blivit publicerad när de jobbat igenom samma manus igen. Gå därför tillbaka i skrivprocessen - känner du att du har fastnat eller inte vet vad du ska ändra på är en bra idé att anlita en lektör. En lektör kan tala om varför en eller flera saker inte fungerar - exempel på saker en lektör kan hitta i en text är: om tempot inte fungerar, om du inte har samma språk genom hela manuset. De kan även hjälpa dig att se om det finns ologiska luckor i tidslinjen.

5 lätta och konstruktiva saker du kan göra

 

1. Har ditt manus blivit refuserad är det smart och nödvändigt att gå igenom ditt manus igen -  ta hjälp av folk runt om som du tror kan hjälpa dig. När du gjort det kan du få anmärkningar på saker du kanske helt missat eller inte tänkt på - det är lätt att bli hemmablind.

2. Var inte rädd att ta hjälp av en skrivcoach eller lektör När man försöker få ihop ett bra manus kan språket lätt hamna på efterkälken. Med en skrivcoach kan du lätt se vad som behövs för att nå hela vägen med ditt manus. När du låter andra få läsa manuset är det med största sannolikhet hål i berättelsen som du får hjälp med - medan du med en skrivcoach får hjälp med språket. På sätt sätt täcker du båda delarna.

3. Skriv ut manuset på papper när du ska rätta det - många gånger hjälper det dig att se fel du annars hade missat.

4. Tänk på ditt följebrev till förlaget.  Var kortfattad, berätta vad det är för slags genre ditt manus hör till, vilken åldersgrupp den är skriven för. Gäller det en fackbok kan du skriva mer, t.ex. vad den behandlar - hur den skiljer sig från andra fackböcker i ämnet och vad du själv har för meriter inom ämnet.

5. Fastna inte vid de traditionella bokförlagen. Egenutgivning har vuxit mycket de senaste åren. 58,8% i Sverige vill inte publicera sin bok med de traditionella bokförlagen. 50% av svenskarna gör det för att ha kontroll över alla rättigheter och 58% pga. enkelheten. Detta talar tydligt för att allt fler väljer självpublicering än tidigare. Fastna därför inte i det förlegade synsättet att egenutgivning inte skulle vara ett alternativet för dig.

Kända författare som blivit refuserade innan sitt genombrott - J.K Rowling, Agatha Christie, C.S Lewis, John Grisham, Sylvia Plath och till och med Astrid Lindgren.