Bearbeta din bok

Detta är ännu ett utdrag ur Lennart Guldbrandssons härliga bok "Skriv som ett proffs". I denna, tredje, del av serien om fem artiklar publicerar vi ett utdrag med tips om hur du kan bearbeta din bok. Vi publicerar fem av tio tips ur boken. Den första delen som vi publicerade heter Den enda metoden är att skriva, den andra handlar om olika typer av karaktärer och dess funktioner. Mycket nöje! Bearbeta boken Det finns tusen sinom tusen sätt att bearbeta en bok: göra den kortare, längre, byta perspektiv, ändra tempus, byta ut en eller flera delar, fila på språket, byta ut rollfigurer, slå ihop rollfigurer, byta plats, etc. En del av de här sakerna gör texten bättre, medan andra gör texten sämre. Vad betyder det där med ”bättre” och ”sämre”? Är inte det subjektivt? Jag föreslår att vi kommer överens om att ”bättre” betyder ”mer effektiv”, medan ”sämre” betyder ”mindre effektiv”. En komeditext, till exempel, är effektiv om den är rolig – inte om dess logik är fullständig, även om det är ett pluspoäng. En facktext å andra sidan är effektiv om den lyckas skildra verkligheten på ett realistiskt sätt och presenterar ett rimligt resultat. Skulle det finnas någon humor i sådana texter betraktas de antingen som distraktioner eller som grädde på moset. En del av effektiviteten beror alltså på vilken typ av text det rör sig om. Texttypen bestämmer du som författare ungefär samtidigt som du bestämmer din idé. Självklart är din text unik! Den är ett resultat av den du är, vad du varit med om och vad du är intresserad av, och det finns ingen annan som du. Men både du och alla dina läsare är påverkade av hela litteraturhistorien. Du är fast i en massa förutfattade meningar om hur olika sorters texter ska se ut. En deckare måste exempelvis avslöja lösningen på gåtan. Alla texttyper har sådana ”regler”; inte bara kiosklitteratur. Om du inte vet vilka regler som finns för en texttyp (genre, stil, etc.) är det naivt att tro att du ska kunna skriva en bra bok av den typen. De reglerna är bra för författare. Man behöver ramar och begränsningar. Man kan dessutom använda dem när man ska förbättra texten. Så det första du ska göra för att förbättra din text är att vara tydlig med dig själv. Sätt dig ner och skriv ner svaren på följande fråga: vad är det för typ av text du skriver? Du kanske behöver vara ännu tydligare: Vad är det för genre? Vad är det för nisch och stil? Vad vill du uppnå för känsla eller känslor? Innan du vet det är det ingen mening med att försöka avgöra vad du ska göra, så hoppa inte över det här steget. Skriv ner det. De tio stegen Den enda hemligheten med att förbättra texter är följande: man går från det stora till det lilla. Man börjar alltså med de största elementen (idé och struktur) för att stegvis arbeta sig närmare ordnivån. Överblicken är viktig. Den gör att man sparar tid och att texten blir bättre. Första gången jag läser en text tittar jag aldrig på språket – stavfel, grammatiska fel, ordval, etc. – för då kan två saker hända: * (Dåligt) ‒ jag fastnar i detaljer och glömmer bort helheten. Jag kanske inte ens hinner med att kolla slutet om det finns för många syftningsfel att kommentera. * (Värre) ‒ jag kanske ägnar tid åt stycken som ska strykas. Nedan hittar du en teknik för att gå igenom din egen text och förbättra den. Metoden med de tio stegen är inga benhårda regler, utan tips för att kunna analysera din text snabbare. Självklart får du ta andra vägar till samma mål, inklusive att hitta på egna steg. Så länge du kommer ihåg att du ska gå från det stora till det lilla så är du på rätt väg. Ge gärna dig själv någon dags ledighet efter att du har skrivit klart texten, så att du hinner få lite distans till den innan du börjar bearbeta den. När du har använt dig av den här tekniken ett par gånger kommer du kunna bli klar med din bedömning och analys av vad du behöver göra för att förbättra boken redan ett par sekunder efter att du läst klart texten! Så här går det till. Steg 1: Skumläs Börja genom att skumläsa igenom texten. Ja, du läste rätt: ”Skumläs”. Du missar inget, jag lovar. Det här är faktiskt bara tidsbesparande. Om det är så att du fångas av berättelsen gör det inget, men ha inte dåligt samvete för att hoppa över tråkiga stycken, delar där du fattar poängen direkt eller sådant som bara är där för att vara vackert. Lägg gärna ut en utskrift på golvet eller förminska sidorna i din ordbehandlare så att du får överblick. Titta också på innehållsförteckningen. De saker du missar genom att skumläsa är detaljer. Även om det kanske finns fel här och var bland de detaljer du hoppar över, måste du också lita på dig själv. Du kommer att fixa texten, men vissa saker är viktigare. Med andra ord, det du gör är alltid ett urval. Vilket väljer du? Att kommentera och potentiellt förändra de stora dragen eller att kommentera och potentiellt förändra detaljerna? För mig är det valet enkelt: jag skumläser. Jag läser fort och stannar bara när det är något som antingen känns fel eller verkar intressant. Sedan återgår jag till att skumläsa. Steg 2: Den första beskrivningen Du kommer troligen börja bearbeta redan under skumläsningen, men det är värt att ta upp under en separat punkt. Innan du gör något annat, gör en mental beskrivning av stil, innehåll och kunskapsnivå. Det här är inte svårt, ställ bara enkla frågor: är texten rolig, flummig, lättläst? Vad handlar den om – nu när du läser den? Du behöver inte skriva något än, bara göra en grovkoll för dig själv. Det behöver heller inte vara något konkret du kan peka på, även om sådana saker naturligtvis är bra. Det räcker med ett intryck av hur bra eller dålig den är. Steg 3: Kolla reglerna Det finns nästan alltid regler eller föreskrifter eller kriterier när man ska skriva. Det kan röra sig om ett förlags instruktioner, en romantävlings regler, en genres konventioner eller liknande. Självklart behöver reglerna inte vara i form av en checklista eller ens något konkret. Om det inte finns regler, fundera över vad som behövs, alltså vilken funktion texten ska ha. Skriv ner det. I vissa fall ska texten även uppfylla andra förväntningar, såsom att en text ska vara säljbar, ha det lilla extra, eller kanske så låga förhoppningar som att ”inte irritera”. Skriv ner det också. Jag brukar själv ha reglerna framme, när det går, ända tills jag lärt mig dem. Det här innebär inte att du ska blunda för saker som ligger utanför reglerna, men med reglerna i ryggen så glömmer du inte bort syftet. Oavsett om du rent praktiskt sitter och bockar av allt som ska vara med (halvbra, bara i början) eller om du har reglerna i huvudet medan du läser (bättre), så är det bra att påminna sig om hur texten ska se ut med jämna mellanrum. Framför allt är det viktigt att titta på vad som saknas i texten. Andra bra frågor är: Följer texten uppgiften? och: Följer texten uppgiften slaviskt eller är den läsvärd? Du anar inte hur många det är som kör av banan redan här. Genom att inte ta fram reglerna, ens om de bara är i huvudet, måste de uppfinna hjulet gång på gång. Det är alldeles för lätt att man fastnar i texten och glömmer bort vad det är tänkt att den ska åstadkomma. Då missar man väldigt lätt stora grejer. Man fokuserar så mycket på sin egen relation till texten att man ofta totalt missar vad texten egentligen handlar om. Steg 4: Kolla idén Allt hittills har varit förarbete. Här kommer den första riktiga bedömningen. Enligt grundregeln handlar den om överblick. Vi börjar därför med så stora sjok det bara går. Det största sjoket är idén, alltså vad texten handlar om. Om idén suger, är det ingen idé att fortsätta med att kommentera andra delar förrän idén (eller du) verkar vara på rätt spår. Om du skriver ner det eller inte avgör du. Själv skriver jag gärna ner det jag kommer på – fast när jag har funderat en stund. Här är det lätt att bli subjektiv. Men vad du tycker spelar ingen roll (om det inte är så att idén bryter mot uppgiften). Vad som faktiskt spelar roll är den tilltänkta publiken. Om du tror att din målgrupp skulle ha problem med texten är det dags att fundera vidare redan nu. Annars riskerar du att lägga ner massor av tid i onödan. Några exempel på hur idén kan behöva förbättras är när texten bygger på en missuppfattning av hur något fungerar eller en ”tänk om ...” som man inte köper. När du gör den här delen av bedömningen, ställ dig själv åtminstone följande frågor: * Vilken typ av bok/genre är det? * Passar idén för målgruppen? * Är det här en idé som håller? * Är idén lätt att fatta? * Varför skriver jag om den här idén? * Är idén logisk? * Är den här idén så okonventionell att den kräver perfekt utförande för att tilltala publiken? Steg 5: Kolla nödvändiga element Om idén är okej – fortsätt inte hit med en idé som är omöjlig att jobba med! – då är nästa steg att börja undersöka hur idén är genomförd. Varje idé behöver en serie element för att fungera. Vilka de är skiljer sig från idé till idé, men låt oss ta en film som du säkert har sett för att det ska bli tydligt: Disneys film Djungelboken handlar om pojken Mowgli som ska bli återförd till människorna av pantern Bagheera. Om vi för en stund bortser från alla sånger och scener som vi vet ingår i den filmen och bara tittar på själva idén för ett ögonblick så inser vi snart en sak. I den här idén finns det ett par delar som är nödvändiga för att vi ska känna oss nöjda med att idén är väl utförd: * Bagheera och Mowgli går genom djungeln till människobyn * Bagheera och Mowgli kommer fram till människobyn * Det finns en anledning till att Mowgli är i djungeln från början * Det finns en anledning till att Bagheera och Mowgli börjar gå till människobyn * Det finns en anledning till att Bagheera och Mowgli känner varandra * Något händer på väg genom djungeln * Något händer när de kommer fram till människobyn. Man kan säkert tänka sig flera sådana nödvändiga delar av berättelsen. I själva verket är det så att ju fler delar som idén bygger på för att kännas ordentligt skriven, desto bättre idé. Ditt nästa steg är att fundera på vilka delar som är nödvändiga i den idé som texten bygger på. Det kan variera beroende på vilken form det är, men om man talar allmänt så innehåller nästan alla texter följande element: * En fråga * Ett svar * Hinder mellan att frågan ställs och att svaret kommer * En orsak till frågan * Något som ger svaret * En följd av svaret. Finns alla de här elementen i din text? Finns det några fler delar som måste vara med? Facklitterära texter har liknande nödvändiga delar. En biografi bör exempelvis täcka de vanliga händelserna i en människas liv: födelse, första kärlek, skola, första jobb, levnadspartner och död. Därutöver lägger man till de delar som är specifika för den här personen eller det här företaget, eller vad det nu kan vara. En handbok har också sina nödvändiga element. Där är det viktigt att ta fram vilka steg i den övergripande processen som är viktiga att ta upp. En bok om träning kan förutom uppvärmning och stretching delas upp efter kroppens delar: rygg, mage, rumpa, ben och armar. Skulle man ta upp alla delar utom benen, skulle läsaren undra. Om man läser texten på riktigt har man ofta svårare att se det här, men man får en känsla av att något saknas. Det kan låta mekaniskt att pricka av, men det skiljer sig inte från att räkna stavfel och det hjälper otroligt mycket mer. Att texter ibland behöver utfyllnad är inget jag ifrågasätter, men det kan vara bra att ha koll på vilka idéer som inte är ”bärande balkar”. Lägg märke till de överflödiga delarna. Det är inte säkert att de behöver strykas, men de behöver styrkas om de ska vara med. Om du har problem att komma på vad idén kräver för delar beror det troligen på att idén inte är helt utvecklad. Lägg tid på det innan du går vidare.

Bearbeta din bok

Bearbeta din bok. (Skriv som ett proffs 3/5)