Djurö

Berätta om din bok! Boken handlar om mitt gamla älskade sommarställe som ligger på Djurö i Värmdö kommun. Den redogör också för hur vår tomt och granntomterna bildades i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. De tre fastigheterna ligger längst kusten på en skog som kallas för Eriksbergskogen. Det har också fått ge namn åt boken. Den heter ”Kusten runt Eriksbergskogen”. Boken är försedd med flera av Lantmäteriets historiska kartor, där man kan utläsa mycket information om Djurös historia och förstås särskilt om de tre fastigheterna runt kusten. Hur kom boken till? Som jag berättar på baksidan av mitt cover blev jag 2009 permanentboende på mitt älskade sommarställe. Det fick mig att fundera över öns historia och särskilt förstås över de fastigheter som ligger på kusten utanför den skog som omger min tomt. Jag har ägnat många år åt att försöka rekonstruera ön historia och har bland annat letat i olika databaser efter böcker och artiklar som kan belysa ämnet. Jag har även läst in mig på närliggande öars historia i hopp om att kännedom om vad som hände på Runmarö eller Möja i forna dagar nog gäller i stor omfattning för Djurö. Skärgårdens befolkning levde nog sina liv ungefär på samma sätt oavsett vilken ö det gällde. I samband med att mina släktingar sålde släktens gamla sommarställe övertog jag diverse anteckningar om fastigheten. Jag hade redan passat på och frågat ut gamla släktingar men som pensionär fick jag nu tid att intervjua både grannar och ortsbor. Jag fördjupade mig också i Lantmäteriets historiska kartor med tillhörande köpekontrakt och bestämningar av fastighetsgränser. Så småningom anade jag flera sammanhang som jag aldrig hade kunnat tänka mig till. Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen? Från början skrev jag ner mina upptäckter dels för att berätta för släktingar och dels för att ha något att berätta om när jag guidade i skogen. Så småningom kom jag på att jag kunde använda materialet i en Podcast som handlade om just Djurö. Samtidigt insåg jag att flertalet av de upplysningar som jag lyckats samla ihop förmodligen skulle gå förlorade när Podden blev inaktuell och att kommande generationer omöjligt skulle kunna rekonstruera upplysningarna igen. Därför beslöt jag mig för att skriva ner vad jag kommit fram till och ge ut det i bokform. Naturligtvis vet jag att böcker numera har kort livstid, men jag resonerar som så: kanske att någon nörd i framtiden lyckas spåra upp min lilla skrift genom någon databas – precis som jag själv har gjort med flera av upplysningarna. Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig? Jag tycker om att skildra psykologska skeenden som kommer till uttryck i ”rollkaraktärernas” handlingar. D.v.s. att ”måla upp” episoder som har psykologiska undertexter. En annan sak som inspirerat mig i mitt skrivande är skildringar av naturen runt omkring mig. Genom åren har jag saknat skärgården och har använt alla chanser att mentalt genom ord och bild förflytta mig till den plats på jorden där jag helst vill vara. För mig har språket också stor betydelse. Jag vill att det ska vara vackert och nyancerat samtidigt som det är korrekt. Jag leker ofta med omformuleringar i hopp om att undertexterna ska komma fram ännu tydligare. I denna lilla bok har jag dock inte försökt skildra några rollkaraktärer alls eftersom det snarast är en liten historiebok. Skriver du på något nytt nu? Jag har arbetat med texter genom de senaste fyrtio åren, främst med en släktroman i tre delar. För något år sedan sände jag manuskriptet till en lektör och jag arbetar nu med att skriva om de två sista delarna i trilogin efter hennes förslag. Vad som hämmat mig genom åren, är att jag under 33 år var bosatt i Danmark. Där var jag med i en skrivgrupp som fortfarande delar texter med varandra och där de andra deltagarna genom årens lopp har gett ut åtskilliga böcker. Sedan jag flyttade tillbaka till Sverige för tio år sedan har jag startat upp flera skrivgrupper, något som jag fortfarande ägnar mig åt. Kanske jag också bör nämna att jag flera gånger – antingen ensam eller i grupp - har skrivit manuskript till olika teaterstycken som framförts av den lokala teatergruppen, liksom jag också skrivit en barnbok med illustrationer till men som jag inte lyckats hitta något förlag som vill ge ut. Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok? Det gäller att vara disciplinerad och skriva flera gånger i veckan och helst varje dag – något som jag själv fuskat med. Samtidigt gruvar jag lite för att bli färdig med min trilogi. Jag älskar att gå in i det rum av minnen som jag öser ur och som tillåter mig att umgås med de människor som nu är borta för länge sedan. Varför ska man läsa din bok? Man ska läsa min bok för att få reda på vad som hände här på ön för över hundra år sedan och för att förstå vad som händer idag. Om man inte känner historien, feltolkar man lätt dagens skeenden. Den som äger historien äger också framtiden. Vad gör du när du inte skriver? När jag inte skriver så målar jag, sjunger och spelar teater. Om det är skriva man vill, är det inte särskilt klokt att ha så många olika intressen som jag. Om jag inte älskat att sjunga och spela teater hade jag säkert lagt betydligt mera energi på skrivandet. Genom årens lopp har jag också skapat äventyrsgrottor av mina stora textilbilder. Jag har haft ett femtital separatutställningar dels med akvareller, dels med textilbilder som jag nästan försökt förvandla till en slags scenografi. Och jag ångrar mig absolut inte. Att sända ut manuskript till olika förlag är som att dunka huvudet i en vägg. Har man det minsta självbevarelsedrift satsar man istället sin skaparglädje på människor och sammanhang som uppskattar det. Vilka vill du helst ska läsa din bok? Människor som liksom jag själv älskar Djurö och vill veta mera om dess historia. Det är ganska begränsat vad som skrivts om ön och jag vill komplettera de upplysningar som finns.

Djurö

Kusten runt Hamnskogen Eriksberg av Helena Bruun-Nystedt