Johan Löfling

Berätta om din bok! År 2023 befinner sig en styrka av 400 elitsoldater ombord på ett amerikanskt hangarfartyg någonstans i de södra delarna av karibiska havet, utanför Colombias och Venezuelas kust. Deras uppdrag är att ”spränga” ett antal drogfabriker i djungeln, samtidigt som internationella insatser genomförs för att befria stora delar av världen från det gissel som drogerna och handeln i dess släptåg medför. Boken handlar även om miljöförstöringens effekter under tidigt 2030-tal Utbyggnaden av kol och gaskraftverk har tagit över allt större delar av elförsörjningen. Detta har skett för att kompensera för de felbedömningar gällande effekterna av en alltför snabbt växande fordonsflotta, som är helt beroende av elektricitet. Desperata beslut har tagits för att fylla energibehovet. Tanken var god, men det blev inte som man hade tänkt sig. Jorden hamnar i obalans och börjar wobbla efter att polarisarna har smält och havsnivåerna stiger, vilket slutligen resulterar i att polerna förflyttas från sin tidigare position. Stora landområden och städer hamnar under vatten. Kaos utbryter när infrastrukturer kollapsar och människor flyr hals över huvud. Regeringar står maktlösa och handfallna. Endast de starkaste överlever när överlevnadsinstinkter tar över. Nya ledare härskar över stora folkgrupper. Delar av befolkningen skyddar sig bakom enorma murar och byggnationer. Månbasen är samtidigt under tidig uppbyggnad. Kaoset som råder på jorden innebär att den beräknade invigningen måste skjutas framåt på obestämd tid. Läsaren kommer att få vara med om en tidsresa från år 2023, till år 2099, då den senaste utbyggnaden av månbasen invigs. Hur kom boken till? Jag har allt sedan unga år varit nyfiken på framtiden och har stundtals översköljts med tankar och idéer till förbättringar inom olika områden. Under min 40-åriga yrkeskarriär har jag delat med mig och ofta legat alltför långt fram i tiden med förslag till förbättringar och liknande. Att många idéer senare genomförts (om än lite sent i mina ögon) har stärkt mig, men ibland även inneburit en viss frustration. Jag har aldrig kommenterat med, ”vad var det jag sa”, utan istället lite smått självbelåtet konstaterat att jag är ju inte helt dum i huvudet. Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen? Det var ingen färdig idé, utan den växte fram. Under första veckan av min sommarsemester 2011 så kom det plötsligt till mig att jag skulle skriva ner mina tankar och idéer i mer samlad och strukturerad form. Jag kände att jag måste bli av med, i alla fall dämpa det konstanta ”bruset” i mitt huvud, som kan handla om allt mellan himmel och jord. Tänkte att jag kanske skulle kunna väva in mina tekniska fantasier i en story? Jag sögs snabbt in i en för mig helt ny värld, där allting var tillåtet. När semestern närmade sig sitt slut (2011) så övergick mitt fokus till att umgås med nära och kära. Då hade jag skrivit grunden till ett manus, inklusive många av mina, mer eller mindre galna idéer. Därefter kunde jag, trots hård arbetsbelastning i mitt ordinarie arbete, inte slita mig från min kära bok. Den blev med tiden, en form av ”tillflykt” under sena kvällar, i den stressade vardagen. Jag har inför utgivningen känt att jag kanske borde uppdatera vissa tekniska idéer till nutid, för att inte framstå som alltför mossig. Exempelvis att ”Charlies” robothund kan förstå mänskligt tal och även svara på tilltal är självklarheter sedan länge, men när jag skrev det 2011 så var det inte lika självklart. Att USA hade helikoptrar med en ny typ av rotorblad som innebär att dessa går tystare hade jag inte en aning om när jag skrev det 2011. Jag har valt att inte uppdatera det tekniska, utav den enkla anledningen att vi lever i en helt fantastisk och spännande tid. Där det som ”igår” var visioner, redan idag är verklighet. Och att detta sker i ett allt snabbare tempo. Vad får dig att vilja skriva? Att även i vaket tillstånd få drömma mig bort till en annan värld, även om den kan tyckas skrämmande till vissa delar. Vad inspirerar dig? Den var svår… men att få dela med mig av mina tankar och idéer till likasinnade, kanske!? Skriver du på något nytt nu? Inget speciellt just nu, men jag har en fortsättning på ”Månbasen” i mina tankar. Jag inväntar läsarnas eventuella reaktioner på den nu lanserade. Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok? Ha en grundstory. Skriv ner allt du kommer på, helt utan prut. Allt är tillåtet. Sortera, ta bort skriv till, ändra, skratta åt dig själv, ha kul när du skriver. Så gjorde jag, men tänkte ibland för mig själv när det blev lite väl crazy. Vad skall läsaren, vänner och kollegor tycka om mitt alster? Det fick inte bli något hinder i skrivandet, det kommer nog att visa sig, tänkte jag. Lektörer som kommenterar och kommer med tips, var oerhört viktigt och till god hjälp för mig. Varför ska man läsa din bok? För att få möjlighet att drömma sig bort, till en inte allt för orealistisk framtid. Vad gör du när du inte skriver? Umgås med nära och kära, släkt och goda vänner. Skog djur, natur, skärgård, matlagning och trädgård ligger mig och min hustru Gun varmt om hjärtat. Vilka vill du helst ska läsa din bok? De som vill blicka in i framtiden och samtidigt få uppleva spänning, intriger, kärlek, mord, spännande karaktärer. Och dem som liksom jag själv är intresserade av månen som en möjlighet att ta sig vidare till andra världar långt därute i universum.

Johan Löfling

Månbasen av Johan Löfling