Lars-Erik Olsson har tidigare skrivit tre böcker om färgstarka gestalter i den svenska kyrkohistorien. Nu kommer den fjärde, Värstingar i prästkrage. Boken skildrar ett antal präster som inte var Guds bästa barn och är skriven på ett lättsamt sätt. Författaren, som numera är pensionär, har en bakgrund som församlingspedagog och administrativ chef i Nacka församling, Svenska kyrkan.

Hur kom boken till?

Den är en fristående fortsättning på mina tidigare böcker där jag berättat om kända och mindre kända personer i den svenska kyrkohistorien.

Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen?

Temat var klart från början, men under skrivandets gång uppenbarar sig alltid någon gestalt som ropar; ”hallå” jag vill också vara med.

Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?

Berättarlusten. Viljan att dela med mig av en bra story. Jag försöker skriva så det blir lättläst och underhållande, men ändå historiskt korrekt.

Skriver du något nytt nu?

Jag har ett manus i byrålådan, vi får se vad det blir.

Varför ska man läsa din bok?

För att få en stunds avkoppling och dra på smilbanden. Men också bli lite förfärad över hur det kunde gå till.

Vilka vill du helst ska läsa din bok?

Jag tror den passar för alla som har ett historiskt intresse. Jag hoppas boken visar att kyrkohistoria inte behöver vara något torrt och mossigt.