Författaren Mikael Thörnqvist har nu precis släppt nya boken om Yasmine: Yasmines sista match. Den handlar om hur en ung tjej tvingas fly från sin familj för att kunna överleva och få en chans till en framtid, men även om hur illa hon kan råka ut genom att göra så. Hennes rötter rycks upp och hon tvingas leva rotlös i en ny, helt okänd miljö.

– De praktiska svårigheterna, till exempel att vara tvungen att mörka sin verkliga identitet, är hennes minsta problem. Det svåraste i en sådan tillvaro är saknaden efter människor hon älskar och annat som var viktigt för henne i hennes tidigare liv, säger Mikael Thörnqvist. 

Boken är en fristående uppföljare till Fotbollshoran, som också handlar om Yasmine. Hur kom böckerna om Yasmine till?

– Sedan två decennier har jag skrivit både skönlitterärt och journalistiskt om Sveriges ojämförligt största jämställdhetsproblem, de hedersförtryckta flickorna. Jag har intervjuat många av dem och försökt stötta ännu fler i min roll som engagerad i Riksorganisationen GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime). Mitt allra första frilansknäck, medan jag fortfarande läste till journalist på Göteborgs universitet, var intervjuer med unga kvinnor som tvingats fly till en kvinnojour efter att ha hotats till livet av sina familjer av hedersrelaterade skäl. Där fick jag upp ögonen för omfattningen av problemet och en första djupare insikt i dess natur. Yasmine är en av de kanske så många som en kvarts miljon hedersförtryckta ungdomar som dagligen får sina liv starkt begränsade eller helt förstörda av hederskulturens sjuka praktik.

Du har nu skrivit nio böcker, de flesta har varit ungdomsböcker som kretsat runt fotboll. Varifrån hämtar du din inspiration, och vad får dig att skriva?

– Mina första sju böcker bildar serien Bollkänsla som handlar om ett tjejlag i fotboll. När jag började träna min dotters lag för ganska många år sedan märkte jag att det fanns ytterst få böcker om fotbollsspelande flickor, trots att tjejfotboll då var – och fortfarande är – den klart största tjejidrotten. Dessutom är tjejer i den så kallade mellanåldern den grupp som läser allra mest. Jag såg alltså så att säga en ledig plats i bokhyllan och skrev ett manus som B Wahlströms högg på direkt. Inspiration till de sju böckerna i Bollkänsla fick jag från många tusen timmar med träningar, matcher och resor med laget.

Skriver du på något nytt nu?

– Alltid, men jag vill sällan säga om vad förrän det nästan är klart. Man får inte släppa in ljus i kassetten, som Ivar Lo en gång uttryckte saken, om man inte ska riskera att förstöra alltihop.

Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok?

– Om det gäller skönlitteratur: läs oupphörligt annan skönlitteratur. Ha erfarenhet av ditt ämne. Ha en klar idé om vad boken ska handla om. Förstå att det tar väldigt många timmar från den första inspirationen till ett färdigt manus. Acceptera att de flesta försök måste överges.

Vilka vill du helst ska läsa din bok, och varför?

– Politiker, som borde se det som en av sina allra viktigaste uppgifter att alla Sveriges ungdomar får leva ett liv värt namnet. Vi behöver nya och strängare lagar för hedersrelaterade brott. Ett land som berömmer sig av en feministisk utrikespolitik borde faktiskt inrikespolitiskt se till att även dess egna flickor och kvinnor tillerkänns rätten till sina egna liv. Myndighetsutövare inom socialtjänst, domstolsväsende, skola och vård. Kunskapen om heder har ökat hos myndigheterna, men fortfarande återstår mycket upplysningsarbete, menar Mikael och tillägger:
– Människor i allmänhet, för att öka förståelsen för offren för hedersförtrycket och därigenom skapa en starkare opinion mot eländet. Men kanske vill jag framför allt nå dem som närmast berörs av problemet, de hedersförtryckta tjejerna (och i allt för många fall även killar). Jag tror att det kan vara åtminstone en liten tröst att läsa en roman som visar att det finns fler i ungefär samma situation. För ett par år sedan fick jag veta att en tjej tagit det avgörande steget att lämna sin hedersförtryckande familj efter att ha läst Fotbollshoran. Boken nämndes till och med i domstolsförhandlingarna i samband med att flickan flyttades till ett familjehem. För mig var det en aning skrämmande att ha varit med och påverkat till ett så stort beslut, men eftersom det verkar som om det gått bra för tjejen efteråt känns det också som om jag bidragit en gnutta till att hjälpa henne att få bestämma över sitt eget liv.

 

Nyfiken på denna bok? Boken går att köpa i Vulkans butik,
klicka på bokomslaget nedan för att beställa hem din bok!