Naturvetenskap & teknik

Naturliga myrar har över årtusenden ackumulerat kolrik torv och har därmed haft en kylande effekt på klimatet. Sedan 1800-talet har över en miljon hektar myr dikats för jordbruk och skogsbruk och dessa marker släpper idag ut stora mängder växthusgaser som värmer klimatet. Med återvätning kan utsläppen minska och ny koldioxidinlagring bli möjlig. I boken sammanställs den senaste forskningen som ger en tydligare bild av var och hur återvätning ska göras för att maximera klimatnyttan. Grundvattenytan ska helst ligga en decimeter under markytan, och det är viktigast att åtgärda de marker som läcker mest först. Därför bör vi fokusera på att återväta organogen jordbruksmark samt djupt dränerad torvmark med skog i södra Sverige.

Vi lever i en paradoxal tid med både medicinska framsteg och eskalerande miljöutmaningar. Snabb utveckling av vacciner och läkemedel förbättrar vår hälsa, men samtidigt hotar klimatförändringar och biologisk mångfaldsförlust vår planet. Sommaren 2023 bevittnade Europa extrema väderförhållanden, och trots katastrofernas tydliga signaler fortsätter de destruktiva mönstren.

Hur behandlades egentligen de mest sårbara i början av covid-19-pandemin? Kommer vi i framtiden kunna uppnå en medellivslängd på över 100 år? Dessa och en rad andra saktuella frågor anvhandlas i denna essäsamling som spänner över skönlitteratur, medicinsk etik, immunologi och andra medicinska teman. Dessa områden, som idag ofta betraktas separat, hänger ihop då det finns flera gemensamma nämnare. En sådan är en experimentell hållning, och här diskuteras Lars Gyllenstens författarskap i såväl en nyskriven essä som en äldre. 

Hur ser CSR-praktiken ut i Svenska storföretag? Vad döljer sig i den rika historien för Ericsson, Trelleborg och
Vattenfall? Vad är företagsvärn/driftvärn? Vem bärgade
Vasaskeppet och varför kunde man “spänsta med Roland” på arbetstid?
I CSR-historia och praktik – En studie av svenskt storföretagande på företagsnivå ca 1940–2010 navigerar
Knut-Erland Berglund mellan olika CSR-områden, som de undersökta företagen engagerat sig i under perioden. Dessa belyser en inbäddad kapitalism som breddar förståelsen av företagets viktiga arbete i skärningspunkten mellan ekonomi, samhälle och företag. Företag
drivs av vinstintresse och kan även utföra viktig samhällsnytta utöver detta.

Våra gamla kartböcker har fört oss vilse. Vi behöver, med utgångspunkt i civilsamhället och andra initiativ prioritera nytänkande, utveckling och omställning av våra lokala samhällsbildningar för att möta ännu svårtolkade klimathot och samhällskriser.

Som 18-åring ger sig Peter ut som båtmansvikarie i vintersjön vid lotsstationen på Hävringe utanför Oxelösund. Uppväxt i skärgården och son till en lots, men hur gör man när lotsen ska lämna det fartyg han assisterat och ta sig över i lotsbåten som är nedisad och halkig i nordostkulingen en januarinatt? Hur går båtmännens och lotsarnas arbete till? Hur var livet på en lotsplats på en ö ute i havet när Peter började arbeta på 1970-talet, och hur kan det ha varit på 1600-talet när lotsar började passa på sådana platser? Hur var människorna, hur organiserades verksamheten, hur har det utvecklats fram tills idag?

Prepping har under senaste åren gått från att vara en smal undergroundhobby till en trend - och slutligen mainstream. Den här är en personlig bok av två av Sveriges mest kända experter inom området. Lena Wilderäng (f.d Padukova) är professionell äventyrare med överlevnad som integrerad del av sitt yrke, och Lars Wilderäng är romanförfattare till bla. Stjärnklart - boken som fick Sveriges befolkning att börja preppa. Deras gemensamma brinnande intresse för prepping mynnar ut i mängder av inspirerande tips. Texten är generöst kryddad av personliga erfarenheter och berättelser.

Det här är inte en filosofihistoria. Men nästan. Jag har skrivit om mycket ur filosofihistorien men 
inte allt.

Jobba mindre, prestera bättre! Hjärnan och kroppen påverkar varandra mer än du tror. Nya vetenskapliga upptäckter visar att det finns metoder att ta till för att lura kroppen orka de sista stegen. Samma gäller alla områden du önskar prestera inom.

Detta tillägg till boken ”Fundallogik” (Mats Hansson; Nomen (2019)) fokuserar mer på att relatera till konventionell teori, än att blott definiera fundallogik, särskilt relatera till predikatlogik och matematik. Mycket är repetition av Fundallogik, om än lite utvecklande här och där, inte minst rörande rekursivitet. Särskilt utvecklas rörande det vilket kallas Ip’- fenomen, fenomen vilka i mycken konventionell teori ses (empiriskt) förkomma, vara (empiriskt) möjliga, men fundallogiskt platt är falska, ekvivalent icke-existerande (inte ens existerar som (empiriska) möjligheter, utan platt är irrationella tankar, förutsatt att ”empirin” (vederhäftigt) inte kan motbevisa).