Menar du att dom kan dö?

Jag väcks av en ilsken ringsignal. Tittar på klockan. 06.10. Vem är det som ringer så tidigt? – Hej det är Johanna, svarar jag. – Gomorron. Johans röst. Det snör ihop sig i magen. Oron för hemska nyheter finns i mig hela tiden. – Har det hänt något? – Ja. Nej, jag orkar inte... Snälla... Jag ser det stora svarta hålet öppna sig. – Isak log mot mig! – Va, vad sa du? – Isak log. Två gånger! Isak och Theo föddes med ett allvarligt leverfel och när de är ett halvår gamla blir de svårt sjuka. I boken skriver jag mycket om min oro och rädsla men också om hur små händelser, som ett leende, gör att lyckan sprider sig i kroppen.