Mats I Lundgren, författare till kriminalromanen Den som ger

Porträtt Mats I Lundgren och boken Den som ger

Gjorde framgångsrik författardebut som egenutgivare

I slutet av september i fjol släppte Mats I Lundgren sin debutroman Den som ger och den första upplagan sålde slut redan efter sex veckor. Vi har intervjuat Mats för att ta reda på lite mer om hans bok och hur han gjorde för att lyckas.


Berätta lite om dig själv.

–Jag är 57 år och född i Ångermanland men uppvuxen i Gävle. Bor sedan tre år i Nyköping. Jag jobbar heltid på Ericsson i Stockholm och pendlar med tåg. I övrigt är jag är gift och har två barn från ett tidigare äktenskap och tre barnbarn.


Hur kom det sig att du skrev den här boken? Är det en dröm som gått i uppfyllelse?

–Nä, det var faktiskt ett rent infall. Jag och min fru satt i sommarstugan sommaren 2013 och jag hade just läst ut en deckare. Jag kom på mig med att vilja läsa en kriminalroman som utspelade sig i min nya hemstad Nyköping. Eftersom det inte fanns någon sådan bok som vi kände till, så började jag där och då skriva Den som ger.


Intressant! Hur tänkte du då? Fanns det redan då någon plan bakom boken?

–Jag bestämde mig helt enkelt för att prova att skriva något som jag själv tyckte om. Det vill säga en lättläst, trovärdig och spännande kriminalhistoria med bra flyt i texten. Och som är svår att lägga ifrån sig! Jag läser gärna kriminalromaner själv och gillar inte när de är långsökta eller svårlästa. Både ur ett språkligt och ett grafiskt perspektiv.

Från början hade jag ingen plan utan jag ville bara testa hur det kändes att skriva en text. Jag kände direkt att det var kul. Grundidén kom till mig direkt, men själva historien växte fram efter hand.


Vad handlar din deckare om?

–Det bärande temat är mobbning och förtryck. Jag mobbades själv i skolan och jag har insett att det har påverkat min personlighet en hel del. Vi formas alla av vår uppväxt och min historia berör vilka konsekvenser det kan få.


Hur gick det då till när du satte dig ner och skrev boken? Var det inte svårt att börja skriva?

–Egentligen inte. ”Gör direkt” är nog ganska typiskt mig! Jag funderade ut texten till första sidan och såg den framför mig på det sätt som en boksida ser ut. Det var viktigt för mig att från början skriva min historia så att det såg ut som en bok.

Löpande textrader på datorskärmen skulle inte ge mig någon energi alls kände jag. Därför bad jag min fru som kan wordprogrammet bättre än mig att sätta upp en ”bokmall” som jag kunde börja skriva i. Jag upptäckte att det var roligt och skrev då och då på ledig tid. Och efter två år var jag klar.


Du valde att ge ut din bok själv och inte på ett förlag. Retrospektivt sett måste det te sig som ett fantastiskt beslut rent ekonomiskt, men vad var egentligen anledningen till att du gav ut den själv istället för att gå förlagsvägen?

–Jag har en fast inkomst och såg bokutgivningen som en fritidssysselsättning. Och alla hobbyer kostar pengar. Glädjande nog gick jag plus redan efter åtta veckor eftersom jag själv fick alla intäkter.

Egenutgivning var för mig ett snabbare sätt att få ut min bok på marknaden. Jag hade hört att det kan vara ett tidskrävande arbete på ett till två år att som debutant försöka bli antagen och utgiven av ett förlag.

Och att man i många fall måste anpassa sin historia till att passa förlagens krav. Jag kände starkt att jag ville äga och bygga min historia på mitt vis. Det tog till exempel över ett år innan min fru fick läsa ett endaste ord av det jag skrivit.


Du tog alltså inte hjälp av någon?

–Jodå! För att få det polisiärt trovärdigt och riktigt tog jag hjälp av Nyköpingspolisen. Och på slutet anlitade jag en professionell dramaturg som gav råd och tips.

Men även om jag valde att följa de flesta av hennes råd så var jag inte tvingad att göra det för jag betalade själv. Jag anlitade dessutom ett antal kritiska provläsare. Mycket värdefullt!


Det belyser ju en av egenutgivningens stora fördelar – även om du anlitar en utomstående aktör som hjälper dig med boken så är det till syvende och sist du själv som har sista ordet. Hur gjorde du med den språkliga aspekten, till exempel korrekturläsning? Anlitade du någon eller skötte du det själv med hjälp av dina provläsare?

–Läsbarheten är ett viktigt område som man ska lägga tid på. När man tror att boken börjar bli klar så återstår nämligen detta kvalitetssteg som man bara måste göra och som man som författare sällan klarar själv.

Jag hade fördelen att vara gift med en examinerad språkkonsult i svenska som skötte läsbarheten åt mig. Det handlar inte bara om rättstavade ord och korrekta formuleringar utan också om textens grafiska form och att hitta inkonsekvenser, tjatiga upprepningar och olämpliga ordval.


Du har ju lyckats mycket bra med försäljningen. Hur marknadsförde du din bok egentligen?

–Eftersom jag som egenutgivare har begränsade resurser valde jag att fokusera insatsen på Nyköping och Södermanland där stora delar av boken utspelar sig. Jag resonerade så att alla som läser deckare inom det upptagningsområdet borde vara intresserade av att läsa en spännande kriminalroman som utspelar sig i trakten.

Och lokala medier borde vilja berätta om det. Målet var att få så många som möjligt att höra talas om boken. Under de sista sex månadernas arbete med boken började jag lista upp alla personer och organisationer som verkar i regionen.

Allt från bibliotek, tidningar, bokhandlare, pensionärsföreningar, företagarnätverk, kommunala nätverk, inflytelserika personer och så vidare. Jag tog till och med reda på vilka kändisar som kommer från Nyköping.

Det slutade med att jag hade en lista på tio sidor med namn och tillhörande kontaktuppgifter som jag systematiskt började bearbeta. Jag skapade också en Facebooksida för boken och gjorde ett pressmeddelande som jag skickade ut.

Planen fungerade bra och boken har fått mycket uppmärksamhet både i radio och tidningar utan att det egentligen kostat mig pengar. Och inte minst, de som köpt och läst den tycker att den är bra och rekommenderar den till andra.


Det låter som väldigt hårt och målmedvetet arbete. Skulle du rekommendera andra att göra på ett liknande sätt, det vill säga att börja tänka på marknadsföringen och göra någon form av marknadsplan i god tid innan boken blir utgiven?

–Definitivt! Det tar ju en stund att få till en bok och jag skulle rekommendera alla egenutgivare att helt enkelt skriva ner alla marknadsföringsideér som dyker upp under skrivandets gång. När boken börjar bli klar så är det himla bra att ha.


Har du några råd till andra som funderar på att ge ut en bok själv?

–Tja, det är nog att skriva något som du själv tycker om och att lita på din känsla. Gillar du din bok så gör oftast även många andra det. Underskatta inte heller de små stegen. Skriver du två timmar varje helg blir det hundra timmar på ett år. Som sagt, var noga med att få inlagan språkligt och grafiskt rätt. Din bok är värd det! Det gäller också omslaget som blir den första kontakten med den potentiella köparen. Sedan handlar det om att försöka nå ut till dem som du tror vill läsa din bok.


Mycket sunda tips. Din boks omslag ser ju väldigt professionellt ut – anlitade du en proffsformgivare eller hade du den stora turen att ha någon tillräckligt talangfull person i släkten som kunde göra omslaget åt dig?

–Jag ville spinna på den lokala anknytningen och jag anlitade proffs. Dels en lokal formgivare som utformade idén till omslaget, dels en lokal konstnär som målade utifrån det.

Det kostade en del, men jag räknade med att det skulle ge boken större uppmärksamhet och locka fler köpare. Den extra utgiften skulle betala sig om omslaget generade etthundra stycken fler sålda böcker.


Om man är en egenutgivare med en tajt budget, vad rekommenderar du att man satsar på först och främst? Självklart är ju alla delar av bokutgivningsprocessen viktiga, men om du skulle göra en rent subjektiv rangordning av saker som man bör betala för när man ger ut sin egen bok – vilka är de mest oumbärliga?

–Om det är skönlitterärt så anlita en dramaturg som kikar igenom din historia. Dramaturgen kan ge dig råd om justeringar som gör din berättelse mycket bättre. Sedan på andra plats skulle jag sätta språkgranskning och läsbarhet. Din bok är värd det! På tredje plats kommer omslaget.


Har du några fler tips till alla författare där ute?

–Jag vill slutligen rekommendera föreningen Egenutgivarna. Jag har haft stor hjälp av mitt medlemskap där.


Till slut, har du några tankar på att skriva något mer?

–Jajamensan! Det blir en uppföljare! Att skriva har har varit roligt och energigivande! Hur lång tid det kommer att ta vet jag dock inte. Men denna gång ska prova med att fundera ut och bottna hela historien innan jag börjar skriva.

Tack så mycket för att du tog dig tid att svara på våra frågor, Mats, och lycka till framöver!
För er som vill köpa Mats I Lundgrens utmärkta bok Den som ger så går det bra att göra via vår butik.

  • Beställ bokerbjudande

  • Vill du bli kontaktad om våra bokerbjudanden?

  • Vad tycker andra om Vulkan?