Författarintervju med Per Knutsson om Den lycklige

Berätta om din bok!
De här dikterna kan sägas ha sin grund i min livssituation som isolerad, begränsad av social och psykisk insufficiens, pensionär med en föga ärofylld tillvaro i alkoholens tecken bakom mig. Jag frågar mig vad det väl kan gå att utvinna ur sådant. Hur man har det är en sak, hur man tar det kanske en annan? Jag har velat undersöka själva det här landskapet och dess möjligheter, snarare än att använda min position sent i livet till återblickande.

Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen?
Jag hade absolut ingen idé utan skrev dikter som det föll sig.
Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?
Jag vill skriva för att jag har ett behov av att uttrycka mig. Det var en stor sak när jag efter många många år då jag inte kunnat skriva någonting skönlitterärt upptäckte att förmågan började återvända. Jag hade haft behovet hela tiden men varit som snöpt. När jag var ung var det impressioner mest som plötsligt inspirerade mig. Jag kom ut med diktsamlingar på flera förlag på 70-talet, hjälpt till att bli publicerad av det faktum att jag var ung. Då som nu sågs det som en stor förtjänst, och jag ansträngde mig väldigt lite. Nu är det mer fråga om transpiration än inspiration och om att långsamt bygga utifrån någon tanke.

Skriver du på något nytt nu?
Jag tycker mig ha en grundplåt till en ny diktsamling. Sedan har jag också en stor driva, en hisklig röra av kortnoveller, som jag fast det känns som en mäkta bynglig uppgift ska försöka sammanställa något ur.

Varför ska man läsa din bok?
För att dikterna är ganska direkt tillgängliga, inte särskilt långa och har viss rytm. För att jag menar att poesin ska vara något annat än det akademiska nötknäckande den förvridits till. För att jag inte är någon kulturmarxist som vill frånta människorna dikten. När Gustaf Fröding fördes till graven genom Stockholms gator 1911 var alla trottoarer efter vägen svarta av folk och jordfästningen var en stor sak över hela landet. Vem bryr sig idag om en ledande poet lever eller ej?

Vad gör du när du inte skriver?
Jag lever ett väldigt smått och inrutat liv. Då jag blivit ganska tilltufsad genom åren och som jag nämnt inte är alldeles välfungerande socialt och psykiskt är nog detta också det enda levnadssätt jag klarar av. Och så är jag ju nästan 70 år gammal.

  • Beställ bokerbjudande

  • Vill du bli kontaktad om våra bokerbjudanden?

  • Vad tycker andra om Vulkan?