Författarintervju med Tom Sörhannus om Helt perfekt

Berätta om din bok!

Boken HELT PERFEKT – Skapande med glimten i ögat är texter från bloggen FramStegen.net, där jag skriver några inlägg per vecka. Sådär i genomsnitt på ett år blir det en text ungefär varannan dag. Texterna kan närmast beskrivas som reflektioner kring livet och vad det innebär att vara människa, och där levnadskonst och lekfullhet är två centrala begrepp, vilket kanske också säger någonting om texterna. Varje text ”illustreras” sedan med ett citat som passar ihop med den. HELT PERFEKT består av texter publicerade under 2016 som nu finns samlade i pärm. Både titeln och undertiteln kommer från två texter i boken.

Det här är den andra boken med texter från bloggen, den första boken DET BARA HÄNDER kom ut förra våren (2016).

Hur kom boken till?

FramStegen föddes i samband med att jag gjorde en långvandring genom halva Europa år 2011, och sedan har den levt sitt eget liv med texter som kommer till mig. Efter att jag gett ut DET BARA HÄNDER (med texter från 2015) och texterna fortsatte komma var det naturligt att ge ut en ny bok med dessa texter, vilket resulterade i HELT PERFEKT.

Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen?

I och med att det här är den andra boken med texter från bloggen kan man kanske säga att det var en färdig idé, även om det inte var en självklarhet att texterna skulle fortsätta flöda. Ibland kommer det torrperioder då det känns som att jag inte har något att skriva, och funderar på att avsluta bloggen. Ändå får man säga att 2016 var ett ganska flödande år, för den här boken är tjockare än den föregående.  

Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?

Livet, helt enkelt, och människan och naturen. Det finns så mycket storhet i livet, så mycket galenskap (och intelligens) i människan och så mycket underbart i naturen, och egentligen är det här oändliga källor att ösa ur. Det handlar bara om att vara mottaglig och kunna se och sedan sätta det på pränt.

Skriver du på något nytt nu?

Jo, jag fortsätter skriva på FramStegen. Det här året, 2017, började ganska trögt, men sedan har det lossnat bättre igen.

Sedan frilansar jag också, och har en del sådana uppdrag emellanåt.

Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok?

Var och en har ju sin unika framtoning, och begåvning och intresseområde så man ska vara försiktig med att ge alltför mycket råd och tips. I alla fall i själva skrivprocessen, den måste man på något vis själv hitta fram till. Den är väldigt individuell. Ett råd kan i alla fall vara att lära sig att lyssna till och våga lita på sig själv, för det är i slutändan man själv som skriver och skapar.

Varför ska man läsa din bok?

För att den tar upp saker och ting som handlar om livet och människan, sådant som mer eller mindre alla någon gång möter under sitt liv. Den tar också upp sådant som människor ibland kan ha svårt för, som döden, sex och religion, inte alltid ur det mest bekväma perspektivet, och en del saker kan säkert uppfattas som provokativa. Förhoppningsvis finns det sådant i boken som väcker något hos läsaren, antingen positivt eller negativt.

Fast som undertiteln Skapande med glimten i ögat antyder ska man inte ta allting alltför allvarligt, utan det finns en underton av lekfullhet med. Vi tar i allmänhet både livet och oss själva på onödigt stort allvar.

Vad gör du när du inte skriver?

Att gå ut på promenad hör till i stort sett varje dag, och att göra någon ny längre vandring är något som hela tiden finns i åtanke. Resande överlag är något som jag gärna ägnar mig åt. Ett stort intresse är också fotboll, och jag är till en del involverad i den lokala fotbollsföreningen Närpes Kraft FF.

Vilka vill du helst ska läsa din bok?

Det här är en fråga man får nu och då som författare, och jag har kommit fram till att den sannolikt är skapad av någon som aldrig lagt sin själ i att skriva en bok. Det är som någon som fått barn, och vill visa upp barnet för hela världen, titta vilket underverk jag varit med och skapat. Lite på samma sätt är det med en bok, om man satt ner något av sig själv i den, man vill att hela världen ska läsa den. Sedan inser man ganska snabbt att hela världen inte bryr sig om ens barn, eller ens bok. I själva verket är det ett fåtal som gör det. Däremot bör väl en författare snarare inkludera läsare än exkludera dem. Det finns nog andra faktorer som exkluderar folk från ens bok, man behöver inte göra det själv. Dessutom kan man ibland som författare bli förvånad, då människor man inte alls trodde skulle vara intresserade köper ens bok, och vice versa naturligtvis, att sådana man trodde skulle vara intresserade visar sig inte alls vara det. Det kanske allra viktigaste är ändå att man själv gillar sin bok, för hur ska man annars kunna motivera andra att läsa den?