Berätta om din bok!

TriXieBell är 9 år och kommer från planeten Xeno-Tram i yttre rymden. En dag landar hon på planeten Jorden tillsammans med sin vita katt Rymdkatten. Han är inte bara stor som en liten häst och kan prata som en människa, utan har dessutom vingar och kan flyga. TriXieBell kommer till en ny värld som hon inte känner till. Med sitt rosa hår och sin turkosa hy ser hon inte ut som jordborna Hon upptäcker att livet på Jorden inte alltid är så lätt att förstå.

 

Jordborna är rädda för det som är annorlunda och TriXieBell måste gömma sin älskade rymdkatt nere i källaren En dag kidnappas Rymdkatten och livet blir till en mardröm. När sedan även TriXiBell försvinner måste deras nya vänner lära sig att samarbeta för att rädda dem. Det blir en utmaning. Kommer de att hinna innan det är för sent?

 

Boken är berättad ur ett barns perspektiv om hur det kan vara att komma till ett nytt och främmande samhälle med helt andra värderingar och normer. Boken berör aktuella företeelser i samhället exempelvis gällande möten med nya kulturer och hur vi reagerar på det okända.

 

Hur kom boken till?

Boken är baserad på flera korta historier som jag berättade för mina yngre systrar när vi var små. Jag har sedan skrivit ihop historierna till en berättelse och lagt till en del. Texten har tillkommit bit för bit under flera år, och jag har skrivit då och då när jag har haft tid och möjlighet. För ett par år sedan började jag på allvar redigera texten med målsättningen att det skulle bli en bok.

Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen?

Jag hade någon form av grundidé i början av skrivandet, och sedan lät jag berättelsen utvecklas allt eftersom. Jag tycker egentligen bäst om att skriva när jag på förhand inte riktigt vet vad som ska hända. Själva skrivprocessen brukar bli mer spännande när man jobbar på det sättet, men sedan får man förstås revidera och ändra mer i efterhand så att historien hålls ihop på ett bra sätt och inte drar iväg åt olika håll.

Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?

Jag har alltid älskat att skriva texter av olika slag. Det är inte något särskilt som inspirerar mig. Om jag har en minut över passar jag på att skriva en rad på något spännande bokprojekt. Tid att invänta något slags inspiration finns inte i mitt liv. Det handlar om att använda även de få korta ögonblicken som inte är inrutade av jobb och vardagsliv.

 

Skriver du på något nytt nu?

Jag har just tillsammans med Stefan Holm skrivit ett manus på rim till en bilderbok för barn 4-6 år. Wurood Altashat, som gjort bilderna i ”TriXieBell och Rymdkatten”, illustrerar även denna bok. Den har titeln ”Zombien i kombin” och handlar en zombie, ett spöke och en vampyr. Just nu i dagarna sitter jag annars i slutfasen med manuset till ”Mera flax” (tillsammans med Tahereh Mahmoodan och Wurood Altashat). Det är en lärobok för nyanlända om svenska språket och det svenska samhället.

Sedan flera år tillbaka skriver jag på en fantasytrilogi för ungdornar tillsammans med mina båda yngre systrar Therese Eriksson och Micaela Eriksson. Vi skriver på detta manus då och då när andan faller på, och helt och hållet utan tidsplan. Texten är baserad på en berättelse som jag hittade på när jag var i 15-årsåldern och redan då började skriva på min gamla skrivmaskin.

Jag har förstås även påbörjat en fortsättning på ”TriXieBell och Rymdkatten”. Nästa bok handlar om att TriXieBells pappa ska på ett uppdrag för Rymdrådet i New York och TriXieBell smyger ned i hans resväska och gömmer sig där för att få följa med. Rymdkatten upptäcker detta och kastar sig på planet i sista minuten. Sittande på flygplansvingen åker han med över Atlanten och där tar deras nya äventyr fart.

Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok?

Det bästa tipset är att helt enkelt börja skriva! Om man aldrig börjar så blir det heller aldrig en bok. Ibland kanske man tänker för mycket och inte kommer igång, men det är bättre att ha en text som man sedan ändrar och reviderar än att det aldrig blir skrivet. Tiden har ju en tendens att inte räcka till, men det handlar om att fånga de små lediga stunderna och åtminstone skriva ett par meningar då och då. Med tiden blir det en längre text.

Varför ska man läsa din bok?

Berättelsen är rolig och underhållande, även om det finns en allvarlig underton där viktiga frågor som utanförskap och mobbning tas upp. Innehållet väcker tankar och stimulerar barn till utveckling. TriXieBell är en modig och stark tjej som står för sina åsikter och protesterar mot orättvisor. Hon går sin egen väg och är därigenom en god förebild, som en modern Pippi från yttre rymden.

Boken är rätt lättläst, men det förekommer några svårare ord här och där för att barnen ska utmanas till att ta reda på vad orden betyder och därigenom utvidga sitt ordförråd. Om man som vuxen läser för ett litet barn kan man låta barnet leta efter TriXieBells namn på boksidorna. Namnet är skrivet med en versal (X) inne i namnet, så det är lätt att urskilja bland andra ord på sidan även om man ännu inte har lärt sig att läsa.

Vad gör du när du inte skriver?

När jag inte skriver ägnar jag fritiden åt min 6-årige son Alexander och våra hundar. Jag jobbar som dekan för lärarutbildningen vid Karlstads universitet, så det är förstås ganska mycket av mitt liv som kretsar kring jobbet. Jag älskar att resa, både i tjänsten och privat. Förr läste jag mycket, men det hinner jag inte numera. Om jag har en stund över föredrar jag att själv skriva något, även om alla texter förstås inte är avsedda att publiceras.

Vilka vill du helst ska läsa din bok?

Bokens målgrupp är barn 6-9 år. Den fungerar utmärkt som högläsningsbok, eller för tyst läsning. En aktuell fråga som belyses i boken är möten med andra kulturer, så boken lämpar sig även för diskussion i skolan kring migrationsfrågor. Ett annat viktigt område som tas upp är utanförskap och mobbning. Texten är skriven med många humoristiska inslag och glimten i ögat. Det är en bok som inte bara kan väcka eftertanke och diskussion, utan även locka fram hjärtliga skratt hos både barn och vuxna.