Mina änglar

"Det är inte utan att jag känner hur hjärtat slår i bröstet på mig. Bakom mig, alldeles tätt inpå mig, vet jag att jag har skolans skräck. Det hade jag insett. Nu upplever jag nästan hur de flåsar mig i nacken. Fort in! Var är ljusknappen?" ... 'Varför haltar du?' skriker en annan och nu har nedbrytningsprocessen av en lärare inletts. Killarna formligen utstrålar detta. Ögonen glittrar av spänning och av njutning!" ..."Killarna, gangstergänget i skinnjackor och tjocka kängor, var förvandlade till änglar. Vi fick en genomtrevlig lektion, med stor respekt för varandra."Nu för tiden hörs det bara tråkiga, dystra, nedslående och hemska rapporter om skolan. Jag vill kontra med berättelser från klassrum, vilka är roliga, dråpliga, fantasieggande, tokiga och rörande. Jag vill visa att det är roligt att vara lärare. Eleverna bjuder på så mycket.Det är stort att vara lärare!Karin Solum (f. Lindahl) föddes i Boden, tog studenten i Umeå och studerade därpå språk i Uppsala. Under sin fritid har hon utövat allehanda sporter: höjdhopp, simning, bordtennis, basketboll, handboll och fotboll. Hon har rest omkring i världen, bl.a. liftat och cyklat genom Europa vid ett flertal tillfällen, besökt flera latinamerikanska länder, Nya Zeeland, samt arbetat som biståndarbetare i afrikanska länder under närmare sex år. Nu arbetar Karin Solum som gymnasielärare i språk i Söderhamn, är gift, bor på landet och har en katt.