Fake it til you make it

Susatya (Ellen Andersson)

Berätta om din bok!

Detta är en bok som lockar till skratt då den har, trots att du knappt vill erkänna det, hög igenkänningsfaktor. Jag driver med mig själv och livet med en stor portion humor men också med ett djupt allvar. Jag är här både självutlämnande och ibland brutalt ärlig men alltid full av kärlek. Jag har insett att vi måste kunna se på oss själva med glimten i ögat och inte ta allt så bokstavligt och allvarligt. Vi kommer trots allt inte oss levande härifrån hur mycket vi än försöker, haha.

 Hur kom boken till?

Drömmen om att skriva en bok har funnits sen jag var liten. Som vuxen har det ömsom rört sig om en dröm ömsom en längtan som var mer eller mindre outhärdlig stark. Jag var bara “tvungen” att göra det innan jag dog typ…

Sedan 2013 hade jag omslaget klart.  Både titeln och bilden var färdig…bakgrunden till detta berättar i bok nr 2, baksidan kom 2015. Däremot har innehållet varierat under åren.  Som nyinflyttad tänkte jag inte en självbiografi.  Att jag skulle utelämna mig själv sådär var inte riktigt aktuellt så jag skrev på en roman… dock blev den aldrig klar.

Sen kom livet emellan. Under många år fick ambitionen stå åt sidan medan jag skrev dagbok efter dagbok samtidigt som jag hittade på hela tiden på ursäkter…

Precis börjat ett nytt jobb. Var gravid. Ammade. Börjat skolan.  Var sjukskriven osv osv.  När mina bästa ursäkter tog slut då kunde jag börja istället skylla på förlagen som allihopa jag hade tagit kontakt med begärde att få in ett manus.  Mycket hade jag men jag hade verkligen inte ett manus.  En enda röra det var allt jag hade samlat på mig… haha.  Sen försvann även min sista ursäkt eftersom Vulkan inte såg det som ett problem och jag kunde visst få hjälp med det...

Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen?

Från att ha haft en färdig idé om boken växte en helt annan bok fram. Så slutresultatet är långt ifrån det jag såg från början. Ibland måste vi bara lita på vår inre röst. ??

Att behålla till exempel mitt “språk” blev ett beslut som vuxit fram när jag hade bearbetat bort några av de nojjorna som hållit mig vaken om nätterna.

 Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?

Livet självt är min allra största inspirationskälla!

Hur reagerade din omgivning på ditt författarskap?

De flesta har blivit glatt överraskade och/eller nyfikna och ibland t o m inspirerade att ta tag i sin bok som ligger i deras byrålåda ?

Skriver du på något nytt nu?

Självklart så har denna 1a bok bara givit mig ännu mer inspiration och lust till att skriva!

Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok?

Som nybörjare? Nej. Men från hjärtat kan jag ändå säga det här:

-Har du en dröm om att skriva så våga lita på dig själv och bara gör det!

Varför ska man läsa din bok?

Ja varför inte? ?

Nä men seriöst.  Kanske för att den kan komma som en (t)röst i natten.  När livet bara jävlas och man vill bara ge upp så ska du veta att det finns åtminstone en som troligtvis har känt/känner likadant.

Och kan den bara skjuta fram klockan om än bara för en kvart innan rakbladet kommer fram så kanske är det värt att läsa även om du inte tyckte att den var bra.

Eller om du sitter fast i ekorrhjulet och behöver en “spark i baken” ?.

Eller bara för att stanna upp en gång och ställa sig några rätt så fundamentala frågor?

Vad gör du när du inte skriver?

Tänker på kommande bok ??

Vilka vill du helst ska läsa din bok?

De med öppet sinne och med en god portion humor!

Dessutom alla som har en bok i byrålådan sen många år som bara väntar på att få komma ut.

Dessutom alla som har glömt bort att älska sig själv.

Åtminstone lite grann ?❣