Berätta om din bok "Begränsningen"!

"Begränsningen" syftar till att beskriva de fundamentala gränserna för vår tillvaro, och därmed också det som definierar den. I princip så drar den Darwins resonemang vidare till sin spets. Men det handlar inte om evolutionen, utan snarare om det resonemang som hela idén om evolutionen vilar på, nämligen att vi alltid kan lita på att alla skeenden har en definitiv orsak, och inget annat. Det finns inga magiska skeenden eller gudomliga ingripanden. Vi kan dock inte lita till att allt går att förklara.

Jag menar faktiskt att det, per rent logiskt resonemang, finns det som omöjligen någonsin kan förklaras . Detta gäller dels de mest grundläggande fundamentala skeendena, som t ex en atomkärnas sönderfall, som "sker när det sker", utan minsta förvarning eller möjlighet till förutsägelse. Dels när det gäller dina mest grundläggande sinnesprimitiver (som t ex rödhetens utseende), som inte kan analyseras därför att de är just grundläggande.

Hur kom boken till? Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen?

Min idé till boken "växte" under nästan 20 år, tills den "kom fram" när jag studerade "Teoretisk filosofi" på Stockholms universitet 2002-2003. Jag har haft mängder av eget material och idéer där jag till sist lyckades välja ut och hitta en kombination som jag hoppas skall kännas något så när sammanhållet och seriöst för den som läser boken.

Under själva bokskrivandet har mest tid gått åt till att försöka hitta goda beskrivningar av vad jag menar.

Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?

Jag vill ha en debatt om det jag skriver, men jag är inte direkt någon oratör. Närmare bestämt så måste jag alltid ha precis klart för mig vad jag skall säga, innan jag säger det. Annars riskerar jag att någon oförhappandes fundering leder min tunga på avvägar, s a s. Skrivandet ger mitt uttryck en sammanhållande fåra att "lägga sig tillrätta i".

Hur reagerade din omgivning när du plötsligt var publicerad författare?

Den reagerade inte alls. Filosofi anses inte vara något i mina kretsar.

Fundamentala idéer är av naturen så enkla att de ofta inte uppmärksammas. De är inte alls lika dramatiska och kul som en religion med en gud som gör vad som faller honom in.

Skriver du på något nytt nu?

Min bok beskriver ju, som sagt, något fundamentalt. Det är därför rätt så lätt att bygga vidare på den, så jag lär nog komma med någon utveckling i något hänseende om något år. Hur snabbt beror ju förstås på reaktionerna på "Begränsningen". Kanske gör jag en kritik av andra filosofer, för att tillfredsställa de professionella filosoferna, som ju så gärna vill att man skall uttrycka sina egna ideer via kritik av andras idéer. Själv föredrar jag dock "positiv" filosofi, där man presenterar sina idéer mer direkt, utgående från deras egen kraft.

Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok?

Detta är väl ändå något väldigt individuellt. När det gäller själva författandet så är min egen metod är att skriva om många saker samtidigt om och om igen. Varje enskild sak får helst vila några år, tills jag känner ny inspiration utifrån allt annat jag skrivit. Att läsa en egen text som legat några år, blir som att läsa något av någon annan med idéer mycket närliggande mina egna men från en annan (tidigare) vinkel. Dessutom är det mycket lättare att rätta och korrekturläsa "någon annans" text.

Varför ska man läsa din bok?

Man skall läsa min bok därför att jag faktiskt presenterar något som bl a gör anspråk på att slutgiltigt visa vad som får oss att blir religiösa. Dessutom visar den ett resonemang som leder till slutsatsen att; precis så som människan inte är skapelsens krona, så utgörs inte det biologiska livet något utöver all annan materia.

Om man är ateist så kan man nog vara intresserad att få se en allvarlig ansats till att lösa det svåraste (omöjligaste) problemet av alla som en ateist måste dras med, nämligen det så kallade "förklaringsgapet" mellan hjärnans funktion och det vi faktiskt upplever i form av färger och ljud.

Om man är religiös så kan det kanske vara skönt att se att det finns goda logiska förklaringar på det vi upplever som våra egna själar, än den annars gängse ateistiska idéen om att det skulle röra sig om något som produceras av hjärnan.

Boken ruvar på rätt så många aha-upplevelser och förhoppnigsvis är den också lite underhållande, på sina ställen.

Vad gör du när du inte skriver?

Jag har ett jobb som systemerare. Det mesta av min fritid tillbringar jag på vår stuga i skogen (utan vatten, el och motorer) strax söder om Nyköping, där jag fäller granar och gräver stora gropar.

Vilka vill du helst ska läsa din bok?

Om man känner sig vilsen och förtvivlad bland alla religiösa idéer om tillvarons grund, eller om man tycker att gängse ateism är en alltför självgod lära, så skall man givetvis läsa min bok.

Men helst hade jag förstås velat att religösa och ateistiska fundamentalister läste den, så att jag kan få vässa mina argument när de vägrar att godta det jag skriver. Men att detta faktiskt skulle ske, är nog tyvärr bara en önskedröm.