Sökresultat för: 'Arma älskade Italien'

Varför bär kvinnorna så stora handväskor på en doplunch? Vad är det ”onda ögat” för något?
Det och mycket annat får Maria lära sig när hon som 20-åring reser ensam till de finare kvarteren i Rom för att arbeta som au-pair. Vad som följer är ett liv fyllt av dråpliga anekdoter och kulturkrockar i en stad där de Röda Brigaderna härjade, bomber smällde, påvarna byttes ut och
byråkratin var allt annat än väloljad. Många år senare skriver Marias barndomsvän på Facebook
och frågar ”Vad hände sen?” Maria börjar skriva sin historia men hennes önskan om att dela med sig av sitt liv verkar inte överstämma med vännens och den återfunna vänskapen ställs oväntat på sin spets.

Gå fort och vifta med armarna är en uppriktig och kanske lite oväntad inblick i det oroliga terroristhärjade livet i Rom på 70/80-talet. Maria berättar om möten med ”rovdjur” och livvakter, falskspelare och spågummor – alltid med glimten i ögat. Samtidigt avslöjar skolkamraten lite motvilligt bitar av sin historia.

Författaren Margareta Tindgren har tillbringat över 40 år i Italien. Hennes debutroman som berättar om Marias år i Rom är ofta inspirerad av Margaretas egna upplevelser och den planerade uppföljaren utspelar sig i Toscanas vackra landskap.

De italienska bergsflickorna är en gripande novell som fångar de sköra ögonblicken av liv och död, och den eviga jakten på mening bland Dolomiternas skugga.

Det här är dikter som blivit skrivna under mina år som bosatt i utlandet. Lyriken blir därför som en spegel av vad som kvarlämnats, minnen från en annan tid vid en yngre ålder och tankar kring etnicitet och tillhörighet. I bakgrunden påträffas ett samiskt arv och farföräldrarnas hemland.

Året var 1986. Lotta hade hunnit fylla 18 år och nu stod hon inte ut längre. Hon klev på tåget som skulle ta henne på sitt livs resa till Italien och efter bara ett par dagar träffar hon sin blivande make. En månad senare befinner hon sig i en helt ny tillvaro i pojkvännens familj i ett litet italienskt samhälle med allt vad det innebär. Men hur är det egentligen med de hetlevrade grannarna, de patriotiska svenska väninnorna, den elaka prästen och för att inte tala om den där italienska svärmodern som verkar dyka upp lite varstans?

I denna lättsamma självbiografi, något överdriven men alltid med glimten i ögat och skrattet nära till hands, delar författaren med sig av exempel på situationer som kan uppstå i ett nytt land och i en ny familj med språkförbistringar och initial misstänksamhet från svärmor. En misstänksamhet som övergår till en livslång vänskap, även efter att författaren och maken separerat och hon återvänt till Sverige.

Det här är Lottas Italien.