Berätta om din bok!

Den här boken handlar om tystnaden vi ärver, som förstört och förstör, det är så mycket vi förtränger, i det privata livet och inte minst i det offentliga. Länge blundade vi för riskerna med asbest, amalgam, rökning, idag är det för digitaliseringens avigsidor. Samtidigt ökar stressen och ohälsan, både bland barn och vuxna. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är orimligt långa, allt fler får lugnande mediciner. Minskad skärmtid föreslås som ett av botemedlen. Det räcker inte. Det är något i vår miljö som stör, som människan inte är skapt för. Förhoppningen med boken är att vi ska våga tala om hur de elektromagnetiska fält och mikrovågor vi har omkring oss dygnet runt påverkar.

Hur kom boken till?

Boken kom till för att jag är övertygade om att strålningen har betydelse. Jag blev elöverkänslig när datorerna kom på 90-talet. Jag försöker leva ett normalt liv, men det blir begränsat. Jag vill med boken öka förståelsen för elöverkänslighet som ofta bemöts med misstro. Det gäller också många andra med "diffusa symtom", som också kommer till tals i boken. Det är inte en faktabok i vanlig mening, jag vill att vi ska fråga oss på riktigt: varför är vi så sjuka?

Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen?

Jag har tidigare på Vulkan givit ut "Något som finns, men som inte syns" och "En annan värld". Tanken med en tredje bok har funnits länge, så kom coronan som gav tid att minnas. Boken kom därför att handla om inte bara strålning och dess effekter, utan också om min barndom och amalgamproblem. Min pappa var ju tandläkare...

Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?

Förr skrev jag mycket noveller för Året Runt där jag då jobbade, inspirerad av relationer och vardag. Nu är det nutiden som drar igång nåt, de problem vi står inför, och som jag skulle vilja skriva mer om. Men det är trögt, jag skriver på en gammaldags skrivmaskin.

Skriver du på något nytt nu?

Jag har flera idéer, men bara i huvudet och några lösa lappar. Kanske är det dags att börja skriva romaner...

Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok?

Börja, bara skriv, låt det flyta på. Så får man korta och stryka.

Varför ska man läsa din bok?

För att få en tankeställare, ökad förståelse, mod att se, fråga och tala om det obekväma.

Vad gör du när du inte skriver?

Jag är pensionär, har barn och barnbarn, många vänner, hund, bokklubb och kolonilott. Undviker stora sociala sammanhang och mår bäst utomhus.

Vilka vill du helst ska läsa din bok?

Alla förstås, men främst de som kört fast i gamla tankesätt, beslutsfattare, forskare, vårdpersonal, men också anhöriga till dem som har diffusa symtom. Och alla mobilberoende.