Berätta om din bok. Hur kom boken till?

Jag har skrivit om musik och opera i över trettio år och tyckte att jag ville samla några av texterna i en bok. Jag fick idén att sätta ihop boken för några år sedan. Titeln gav sig själv rätt snart och är hämtad ur en opera av den tjeckiske kompositören Antonín Dvořák. En traditionell bok är för mig fortfarande något mer gediget än aldrig så många digitala texter.

Var det en färdig idé eller växte den fram under skrivprocessen?

Det mesta av skrivandet var redan gjort eftersom de flesta texterna hade publicerats tidigare i olika tidskrifter – inte minst i Tidskriften Opera. Men några är också nyskrivna just för ändamålet med detta bokprojekt.

Vad får dig att vilja skriva? Vad inspirerar dig?

Det finns väl någon gammal folkbildningsambition i mig. Jag har ett mycket brett opera- och musikintresse, men har ofta fastnat för det som oförtjänt hamnat i marginalen. Jag har också hjälpt ett par av våra svenska operasångerskor med deras memoarer. Vi lever i en tid med enorm press från den kommersiella underhållningsindustrin. Kan man sätta några motavtryck är jag nöjd.

 Skriver du på något nytt nu?

Jag skriver hela tiden och har några tankar på gång som jag ska försöka realisera.

Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok?

Nej, egentligen inte – förutom att man bör fundera på vilken läsekrets man vänder sig till.

Varför ska man läsa din bok?

Det ska man inte. Men om man har ett allmänt kultur- eller operaintresse tror jag man kan få ut en hel del av mina texter. Närmare en tredjedel av boken har tjeckisk anknytning. Det är ett stort fält att utforska. Tjeckerna har i förhållande till sin folkmängd den kanske mest enastående musikkulturen i världen.

Vad gör du när du inte skriver?

Jag lyssnar mycket på musik, reser och besöker konserter och operaföreställningar. Jag rör mig också mycket. Promenerar, simmar och träffar vänner.

Vilka vill du helst ska läsa din bok?

Jag är glad för var och en som anser sig få ut någonting av den, men boken är vad man kallar ”smal” – en vedertagen benämning i bibliotekssammanhang jag egentligen ogillar - och vänder sig kanske i första hand till personer som har ett aktivt operaintresse.