Skönlitteratur

Varför bär kvinnorna så stora handväskor på en doplunch? Vad är det ”onda ögat” för något?
Det och mycket annat får Maria lära sig när hon som 20-åring reser ensam till de finare kvarteren i Rom för att arbeta som au-pair. Vad som följer är ett liv fyllt av dråpliga anekdoter och kulturkrockar i en stad där de Röda Brigaderna härjade, bomber smällde, påvarna byttes ut och
byråkratin var allt annat än väloljad. Många år senare skriver Marias barndomsvän på Facebook
och frågar ”Vad hände sen?” Maria börjar skriva sin historia men hennes önskan om att dela med sig av sitt liv verkar inte överstämma med vännens och den återfunna vänskapen ställs oväntat på sin spets.

Gå fort och vifta med armarna är en uppriktig och kanske lite oväntad inblick i det oroliga terroristhärjade livet i Rom på 70/80-talet. Maria berättar om möten med ”rovdjur” och livvakter, falskspelare och spågummor – alltid med glimten i ögat. Samtidigt avslöjar skolkamraten lite motvilligt bitar av sin historia.

Författaren Margareta Tindgren har tillbringat över 40 år i Italien. Hennes debutroman som berättar om Marias år i Rom är ofta inspirerad av Margaretas egna upplevelser och den planerade uppföljaren utspelar sig i Toscanas vackra landskap.

En bok om livets kraft och om att hitta hem till sig själv utifrån svåra förutsättningar. Det är en resa genom förtvivlan, utanförskap, vilsenhet, skam, skuld och en ständigt närvarande upplevelse om att vara annorlunda, att inte passa in. Det är också en vandring tillsammans med en pojke som vägrade ge upp rätten att få leva ett liv med och i kärlek. En vandring som ledde fram till ett möte med den vuxna mannen författaren är idag och de insikter han fått och delar med sig av.

Systrarna Ellinor och Maja har tagit olika vägar i livet. Tafatthet och ångest har drivit Maja från en dålig relation till en annan, tills ett tillfälligt möte i en hiss ger henne möjligheten till den typ av relation hon alltid har längtat efter.

Dit antiloper kommer för att dricka ifrågasätter moral och identitet. Vem är offer och vem är förövare? Vad är en människa beredd att göra för att rädda sig själv?

Liv Larsson lämnade Eldforsen för att förverkliga sina drömmar i staden. Något hon till stor del lyckats med. Men nu har hon inte bara fått usla recensioner på sin senaste roman. I en handvändning har hon även blivit dumpad.

“Hon reste sig mödosamt. Judith visste precis vad som skulle hända, det hade hon vetat i många år. Hon accepterade sitt öde utan minsta klagande. Det var befriande skönt med den matematiska världen hon hittat. Inga tvetydigheter, bara en sanning.”

En ung kvinna gör 1938 en enastående upptäckt som kommer påverka hennes och hela mänsklighetens framtid. Lev dig in i en fascinerande och spännande historia om en apokalyptisk prognos, om agenter från en mäktig mystisk organisation och hela registret av dåliga och goda människor. Allt kryddat med ett mått ironi och en smula humor.

Ellie ska packa ihop hela sitt liv, inklusive sin likgiltiga mamma och sin dödssjuka pappa och flytta till Hamper – en grönskande idyll, belägen mitt i Emerald-regionen. Det ska göra dem gott. Men för Ellie stökar det bara till i ett redan matt sinne. Och det dröjer inte länge innan fyra ungdomar rör till livet ytterligare. Dante, med sin svala attityd är svårast att hantera. Men vad döljer sig bakom den där bevakande blicken?

"Du är så jävla fet och gammal, du äcklar mig", avslutade han inte förklaringen med, men jag vet att det var det han tänkte. Istället sa han: "Jag har tröttnat på att vara gift."

Kulturtant möter hipster.

Upphör möjligheten till transformering, bara för att man passerat en viss ålder? Är det okej att sikta högt? Och är allt som gnistrar stjärnor?

Livet är inte enkelt för Eva Leijon 55+. Hon är ständigt utsatt för själslig vånda, vallningar, östrogendepåer och caffelattemorsor som knuffar ut henne på gatan. Plötsligt sviker dessutom hennes livskamrat Adam, hennes förtrogna, och plötsligt är hon nedslagen på knockout. Evas inträde i den övre medelåldern blir inte en enkel resa, utan hon hamnar bokstavligt talat i sitt eget inferno.