Biografier

Marias son Filip gick hastigt bort endast 23 år gammal och lämnade en bedövande sorg efter sig. Tiden som följer tillbringar Maria med oändliga promenader runt den närliggande kyrkogården, där hon försöker finna ro, tröst och förståelse för det som hänt. Hur gör man för att överleva den största av alla förluster? Finns det något som är rätt eller fel med hur man sörjer? Hur reagerar människor när de träffar någon i djup sorg?

I den här boken får vi följa en mammas funderingar och minnen av ett barn under det första året efter sonens död. En gripande berättelse om sorg och kärlek.

Christina Forsberg föddes i en skogssameby utanför Gällivare och har gjort en klassresa från samebyn till Karolinska institutet. Hon är pensionerad sjuksköterska och docent vid Karolinska institutet. Några viktiga milstolpar i hennes karriär har varit avdelningsföreståndare och vårdutvecklingschef vid Karolinska sjukhuset samt docent och programdirektor vid Karolinska institutet.

Marken under mina fötter försvinner, ska pappa dö? Han är ju så ung, det var ju inte cancer. Det händer andra, inte oss.

“Avdelning 7 - en cancerresa ur en dotters synvinkel” är en sann berättelse om författarens pappas cancer och sjukdomstid. Det är en berättelse i dagboksformat om sorg, om ett virrvarr av känslor hos en nära anhörig och om hur hjärnan skapar alternativa vägar för att slippa inse verkligheten.

Välkommen att följa med på ett äventyr som innehåller allt från att stå fastspänd på en flygplansvinge i loopar, fallskärmshoppning och att sova under granar till alla möjliga andra udda utmaningar och upplevelser. Men detta äventyr är egentligen en resa som hade sitt ursprung i att må dåligt och en stark önskan om att hitta sätt att må bättre. För det går väl? Det måste gå. 

En bok om livets kraft och om att hitta hem till sig själv utifrån svåra förutsättningar. Det är en resa genom förtvivlan, utanförskap, vilsenhet, skam, skuld och en ständigt närvarande upplevelse om att vara annorlunda, att inte passa in. Det är också en vandring tillsammans med en pojke som vägrade ge upp rätten att få leva ett liv med och i kärlek. En vandring som ledde fram till ett möte med den vuxna mannen författaren är idag och de insikter han fått och delar med sig av.

Det är en helt vanlig torsdag i mars 2012. Livet ler sig för Helle, den framgångsrika IT-nörden, när hon rider ut med sin häst Kalle. De rider en lång runda och när ekipaget närmar sig stallet händer det: olyckan som förändrar allt.

Ingenting går som planerat och hon kämpar med sin vilja och tro om morgondagen. Men räcker det när man förlorar förmågan att gå? Efter nio års lång kamp har smärtan i höften blivit en standard och Helle tar ett drastiskt beslut.

"Smärtans bibel" är en autofiktiv berättelse om förändring, människans anpassningsförmåga och kärlek.

Författaren Hanne Hämäläinen bröt höftleden i en ridolycka i mars 2012. En lång kamp med olika komplikationer blev resultatet och nio år senare tog hon beslutet att göra en ifrågasatt operation utomlands. Ännu en stor förändring var att vänta. Idag är Hanne en hästbonde och journalist.

I slutet av 50-talet påbörjades byggnationen av Gardikforsens vattenkraftverk, nära Tärnaby, i Umeälven övre del. När Tomas var nio år dämdes hans barndomshem över. De flesta som bodde i byarna runt sjön, Gardiken hade samiskt ursprung. Många av husen hamnade under vatten, 167 människor berördes. Dränkt Barndom är en skildring i ord och bild av ett barns upplevelse om hur hemmet och barndomen dränks under vatten, men också om att berättandet i sig formar oss.

EN SJÄLVBIOGRAFI

Självutlämnande berättar Linnea Viklund om sin anorexia, hur hård kampen var, med den stränga rösten som berättade hur tjock hon var, varnade henne för att äta och tvingade henne att röra på sig för att förbränna så mycket som möjligt. Hon berättar om motsägelsen i att förstå att man är benig men ändå tycka att man är tjock, och om omgivningens oförstående kommentarer som kan dränera en på energi.

Det är en berättelse om att tvingas till vård när man inte vill, och om hur vården fokuserar på vikten medan den psykologiska orsaken bakom ignoreras. Det är en berättelse om det absurda i att nekas terapi för att man är för sjuk för att vara mottaglig och sedan för frisk för att behöva den. Men det är också en berättelse om hur det till sist vänder, hur en insikt kan komma som gör att man vill kämpa för sig själv och inte bara för att göra andra nöjda. Det är naket och sårbart, insiktsfullt och modigt, och bra läsning för alla drabbade, anhöriga och vårdpersonal som vill veta mer om hur det kan vara att leva och försöka överleva med en ätstörning.

För första gången i hela mitt 28-åriga liv kände jag mig sedd på riktigt. Och det var inte av 10 000 kineser på läktaren i basketarenan i Taipei, inte av landslagscoacher som beundrade min träningsvilja och tuffa attityd. Inte heller av journalisterna som undrade hur det kändes att göra 42 poäng i en SM-final.