Naturvetenskap & teknik

Hur ser CSR-praktiken ut i Svenska storföretag? Vad döljer sig i den rika historien för Ericsson, Trelleborg och
Vattenfall? Vad är företagsvärn/driftvärn? Vem bärgade
Vasaskeppet och varför kunde man “spänsta med Roland” på arbetstid?
I CSR-historia och praktik – En studie av svenskt storföretagande på företagsnivå ca 1940–2010 navigerar
Knut-Erland Berglund mellan olika CSR-områden, som de undersökta företagen engagerat sig i under perioden. Dessa belyser en inbäddad kapitalism som breddar förståelsen av företagets viktiga arbete i skärningspunkten mellan ekonomi, samhälle och företag. Företag
drivs av vinstintresse och kan även utföra viktig samhällsnytta utöver detta.

Våra gamla kartböcker har fört oss vilse. Vi behöver, med utgångspunkt i civilsamhället och andra initiativ prioritera nytänkande, utveckling och omställning av våra lokala samhällsbildningar för att möta ännu svårtolkade klimathot och samhällskriser.

Det här är inte en filosofihistoria. Men nästan. Jag har skrivit om mycket ur filosofihistorien men 
inte allt.

Jobba mindre, prestera bättre! Hjärnan och kroppen påverkar varandra mer än du tror. Nya vetenskapliga upptäckter visar att det finns metoder att ta till för att lura kroppen orka de sista stegen. Samma gäller alla områden du önskar prestera inom.

Detta tillägg till boken ”Fundallogik” (Mats Hansson; Nomen (2019)) fokuserar mer på att relatera till konventionell teori, än att blott definiera fundallogik, särskilt relatera till predikatlogik och matematik. Mycket är repetition av Fundallogik, om än lite utvecklande här och där, inte minst rörande rekursivitet. Särskilt utvecklas rörande det vilket kallas Ip’- fenomen, fenomen vilka i mycken konventionell teori ses (empiriskt) förkomma, vara (empiriskt) möjliga, men fundallogiskt platt är falska, ekvivalent icke-existerande (inte ens existerar som (empiriska) möjligheter, utan platt är irrationella tankar, förutsatt att ”empirin” (vederhäftigt) inte kan motbevisa).

Detta arbete definierar sin fundallogiska grund, och framleder utifrån den, särskilt en Världsteori (E). I detta är teoremet T1, att Intet (egenskapslöshet (icke-vara), överhuvudtaget) inte existerar, särskilt fundamentalt. En förklaring till varför tre olika argument/bevis framläggs för T1.