Kultur

Efter att ha blivit landsförvisad från sitt kungarike Koshala lämnar prins Rama huvudstaden Ayodhya och lever i exil under fjorton år i den täta djungeln, tillsammans med sin älskade hustru, prinsessan Sita, och sin trogne bror, prins Lakshmana.

Asiens historia är inte enbart en historia om en kontinent. Det är en berättelse som berör världens alla människor.

Ukraina: Livet bortom vetefälten är en unik bok
för dig som vill lära dig mer om Ukraina bortom krigets
skugga. Boken innehåller spännande fakta, upplevelser,
iakttagelser och intervjuer med ukrainare, med syftet att öka
förståelsen för Ukrainas samhällsstruktur och kultur. Du får
insikter om barnuppfostran, familjestrukturer, värderingar,
utbildningssystem och sjukvård, liksom om högtider,
litteratur, religion och mycket mer.

Under arbetet med boken hade jag givande samtal med
både vanliga ukrainare och experter inom olika områden i
Ukraina, Polen och Sverige. Jag har också fått stort stöd av
Ivan Franko, nationella universitet i Lviv i Ukraina, under
skrivandet av denna bok. Dessutom har jag samtalat med
experter som arbetar med olika samhällsfrågor för att ge dig
en djupare förståelse och intressant kunskap om Ukraina.

Boken riktar sig till både en nyfiken allmänhet och till
lärare, tjänstemän inom kommuner eller andra myndigheter,
forskare, politiker och personer som arbetar med projekt
som rör ukrainska flyktingar.

En berättelse i bild om människorna i det karga, fattiga Bohuslän på 1860-talet och om nödåret 1868-69. Hur de i sin nöd såg bibelns gestalter levande i fiskesamhällena. 

Det är december 2024 och Fogelfors Bruk skulle ha firat 280 år.

1744 upptäcktes att Fogelfors var en lämplig plats för att anlägga ett järnbruk. Bruket utökades med bland annat masugn, såg, skogstillgångar, lantbruk och fortsatte sedan att växa med en träindustri.

Boken skildrar livet i ett järnbrukssamhälle i Bergslagen under sent 1800-tal, med fokus på vardag, högtider, seder och folkliga traditioner. Genom Anna-Lisa Elanders detaljerade illustrationer och berättelser från fyra decennier återges en levande och humoristisk bild av en svunnen tid, präglad av järn, skog och jakt. Författaren Nils Elander förmedlar detta kulturarv med insikter han fått från sin mor och egna erfarenheter.

I begynnelsen skapades vitsen.

”Varde humor”, sade skaparen, varpå han skrattade hejdlöst och upplevde summan av mänsklighetens alla kommande fyndigheter under en och samma tidlösa sekund.

Att det gick till som ovan beskrivet är vi tämligen säkra på i dag. Vad som fortfarande – en bit in på 2020-talet – är en gåta är vad som hände härnäst. Vad kom egentligen först, papporna eller pappavitsarna?

Förhoppningsvis kan denna bok fylld av himmelskt underfundiga ordvitsar inte bara bjuda på många skratt, utan även inspirera läsaren till att utforska livets vitsdom på sitt eget sätt.

Sejtar tillhör ingen gammal samisk sedvänja, som hör hemma i historieböckerna. Sejtar är ett högst levande kulturarv bland många samer idag. Det framkommer i intervjuboken, som skogssamerna Kerstin Andersson och Hannah Edenbrink Andersson har skrivit.

Båtar och sjöfart är en okänd del av den samiska historien. Det visar sig att det finns skriftliga belägg redan från tidig medeltid, där samer omtalas som skickliga båtbyggare, som bygger båtar på beställning till norska kungar. När det gäller forskning kring båtar och sjöfart saknas även genderperspektiv.