Kultur

Den här boken började som Jan Backenroths berättelse om Föreningen Jazz i Skaraborg som var en av Sveriges mest aktiva jazzföreningar mellan 1983 och 2005. En verksamhet som omfattade ca 600 konserter i länet och en stor jazzfestival - Skaraborgs Jazzdagar – som fanns under tio års tid.
Jan var med ända från starten och var också föreningens ordförande under de tio första åren.
Men boken handlar om mycket mer än det ...

Detta är Jans egen berättelse om sitt liv med och i musiken.
En resa som börjar i Karlstad på 1970-talet i en tid då jazz, rock, blues, latin och funk ofta förenades för att hitta nya uttryckssätt. Jan fick här uppleva konserter med Bengt Hallberg, Rune Gustafsson, Georg Riedel, Egil Johansen, Solar Plexus, Hörselmat, Buddy Rich, m.fl. Under tonåren spelade Jan slagverk i kyrkans musikkår och gospelkör samt trummor i  rockband och det blev sommarkurser på b.la Ingesunds Musikhögskola med lärare som Red Mitchell, Lennart Åberg, Petur ”Island” Östlund, Janne Schaffer m.fl.

Western Sahara. A small desert country with rich natural resources, located on the west coast of North Africa. A small population, originally camel-breeding nomads.

FRÅN ATT HA VARIT de bästa – enligt prästen Petrus Læstadius 1827 – blev skogssamerna kallade onyttiga dagdrivare knappt hundra år senare. Vad hände? Statsmakterna ville ta kontroll över naturresurserna i norr. Skogssamerna och deras renar var i vägen för nybyggare, skogsbruk och gruvor.

I slutet av 50-talet påbörjades byggnationen av Gardikforsens vattenkraftverk, nära Tärnaby, i Umeälven övre del. När Tomas var nio år dämdes hans barndomshem över. De flesta som bodde i byarna runt sjön, Gardiken hade samiskt ursprung. Många av husen hamnade under vatten, 167 människor berördes. Dränkt Barndom är en skildring i ord och bild av ett barns upplevelse om hur hemmet och barndomen dränks under vatten, men också om att berättandet i sig formar oss.

Ett, tu, tre, i den fjärde ska det ske... Det som började med ett anspråkslöst Instagramkonto med oskyldiga pappavitsar har nu lett till en fullkomligt avsiktlig fjärde succébok, där författaren ännu en gång gör sig skyldig till att frammana allt från högljudda skratt till himlande ögon och ”men lääägg aaav”-reaktioner. Och kanske är det just det som utmärker en utmärkt pappavits?

Den mångsidige humanisten
Tage Danielsson har i sin diktning
skildrat allt från vardagliga miljöer
och händelser till politiska företeelser.
Det kan vara riktigt stämningsfullt
eller ganska elakt och vasst.

Trubaduren John Ulf Anderson
blev mycket förtjust i Tages poesi
och tonsatte 25 av dikterna.
Här finns samtliga visor med text,
noter och ackordanalyser.
Förhoppningen är att dessa texter
och melodier ska leva vidare i
framtiden.

Norns bruks historia är en del av den svenska industrihistorien. På 1620-talet började man smälta järnmalm och tillverka stångjärn. Under 1700-talet hade bruket sin glansperiod och gav tryggt men slitsamt arbete åt bruksbefolkningen och rikedom åt brukspatronerna. 1800-talet var den tekniska förnyelsens epok, men också nedgångens och slutets.

År 1868 upphörde smidet och 1916 stängdes hyttan. Norn förändrades långsamt från att ha varit Hedemora sockens största industrianläggning till ett skogshuggarsamhälle. Och sedan till den undangömda idyll det är idag med ett fåtal fastboende och ett litet antal fritidsboende.

I boken beskrivs hur det gick till. Hur bruket grundades och styrdes. Vilka ägarna var. Hur järntillverkningen utvecklades och förändrades. Läsaren kommer också bruksbefolkningen närmare. Hyttarbetare, smeder, kolare och skogshuggare. Men också kvinnorna och kvinnoarbetet. Ett arbete som togs för givet men som var själva förutsättningen för livet på bruket.

Boken för fram nornshistorien till nutid och berättar även om Norns nittonhundratal. Om skoghuggar- och flottarsamhället. Norns Bruk är numera en vårdad kulturmiljö och ett turistmål. Det är byggnadsminnes-förklarat sedan 2003 och dessutom förklarat som kulturellt riksintresse.

Mörkt kulturarv är ett begrepp som är synonymt med arv som skadats eller präglas av grymhet, svårigheter, skam eller smärta. Boken utvecklar kunskapen om innebörden av det mörka kulturarvet i Sápmi. Särskild tonvikt läggs vid att problematisera hur kulturarvet representeras och förmedlas. Det samiska kulturarvet är mörkt eftersom det bär negativa minnen från koloniseringen av regionen. Det utgör en del av de minnen som förstärker betydelsen av mänskliga rättigheter då det speglar hur urbefolkningar förtryckts av det externa samhället. Museer samlar ett materiellt kulturarv som finns kvar trots krav om modernisering och utveckling med tiden. En annan del av den samiska kulturen är det immateriella kulturarvet som handlar om att hålla kvar lokal kunskap och traditioner. Att vara same innebär bl a att praktisera traditioner för jakt, matlagning och hantverk som är ärvda från tidigare generationer. På sätt formas historiebruket genom en daglig praktik. Författare är Kristina Thorell som är doktor i kulturgeografi och master i teologi med inriktning mot samisk religion.