Kultur

Norns bruks historia är en del av den svenska industrihistorien. På 1620-talet började man smälta järnmalm och tillverka stångjärn. Under 1700-talet hade bruket sin glansperiod och gav tryggt men slitsamt arbete åt bruksbefolkningen och rikedom åt brukspatronerna. 1800-talet var den tekniska förnyelsens epok, men också nedgångens och slutets.

År 1868 upphörde smidet och 1916 stängdes hyttan. Norn förändrades långsamt från att ha varit Hedemora sockens största industrianläggning till ett skogshuggarsamhälle. Och sedan till den undangömda idyll det är idag med ett fåtal fastboende och ett litet antal fritidsboende.

I boken beskrivs hur det gick till. Hur bruket grundades och styrdes. Vilka ägarna var. Hur järntillverkningen utvecklades och förändrades. Läsaren kommer också bruksbefolkningen närmare. Hyttarbetare, smeder, kolare och skogshuggare. Men också kvinnorna och kvinnoarbetet. Ett arbete som togs för givet men som var själva förutsättningen för livet på bruket.

Boken för fram nornshistorien till nutid och berättar även om Norns nittonhundratal. Om skoghuggar- och flottarsamhället. Norns Bruk är numera en vårdad kulturmiljö och ett turistmål. Det är byggnadsminnes-förklarat sedan 2003 och dessutom förklarat som kulturellt riksintresse.

Mörkt kulturarv är ett begrepp som är synonymt med arv som skadats eller präglas av grymhet, svårigheter, skam eller smärta. Boken utvecklar kunskapen om innebörden av det mörka kulturarvet i Sápmi. Särskild tonvikt läggs vid att problematisera hur kulturarvet representeras och förmedlas. Det samiska kulturarvet är mörkt eftersom det bär negativa minnen från koloniseringen av regionen. Det utgör en del av de minnen som förstärker betydelsen av mänskliga rättigheter då det speglar hur urbefolkningar förtryckts av det externa samhället. Museer samlar ett materiellt kulturarv som finns kvar trots krav om modernisering och utveckling med tiden. En annan del av den samiska kulturen är det immateriella kulturarvet som handlar om att hålla kvar lokal kunskap och traditioner. Att vara same innebär bl a att praktisera traditioner för jakt, matlagning och hantverk som är ärvda från tidigare generationer. På sätt formas historiebruket genom en daglig praktik. Författare är Kristina Thorell som är doktor i kulturgeografi och master i teologi med inriktning mot samisk religion.

This is a handbook for architects and interior designers who want to create acoustically beautiful spaces that make people feel happier, healthier and more productive.

I en medryckande ärlig och stundtals eruptiv brevväxling möts modeprofilerna och före detta främlingarna Emma Veronica Johansson och Philip Warkander i en korrespondens om en av vår tids främsta kulturyttringar mode för att resonera, diskutera och analysera, men även för att gräva i sitt eget modeförflutna. Mode har under de senaste decenniet kommit att gå från nördigt särintresse till att positionera sig som samhällsangelägenhet och ett ofrånkomligt språk vilket även om vi inte är medvetna om att vi talar det kommunicerar vilka vi är, varifrån vi kommer och vart vi är på väg med eller utan vårt samtycke. Men vad händer med det njutbara, själsliga och vackra i denna kulturyttring när den blir ett tvång? Och vad spelar modet för roll i en digital tidsålder? Genom denna brevväxling som långsamt formas till ett intressant och utlämnande samtal om modets förutsättningar och egenheter, dess vara eller icke-vara, och modets egentliga syfte lär författarna känna sig själva och varandra genom sina två perspektiv på det gemensamma intresset. Älskar du shopping, stilråd och stålgalgar? Då är det här inte boken för dig.

Med nästan 400 vackra fotografier och förklarande illustrationer är detta troligen den mest grundliga beskrivning av möbelstoppningens och tapetseraryrkets grundläggande arbetsmoment som någonsin gjorts.

Ordvitsen har länge ansetts vara en utrotningshotad humorart men den har, till mångas glädje, lyckats återhämta sig. Främst huserar den fortfarande på västkusten, men beståndet har spridit sig och den återfinns i dag över hela landet.

Hundra år har gått sedan Sveriges Samer höll sitt första landsmöte i Östersund (Staare), 6 februari 1918. Sameföreningen Samer i Syd ‒ Solprojekt (Biejvveprosjäkta) hedrar detta sekel med utgivning av Jubileumsbok 1918‒2018. Visdomsord från urfolket samer i Norden tillsammans med andra urfolk i världen.