Kultur

En berättelse i bild om människorna i det karga, fattiga Bohuslän på 1860-talet och om nödåret 1868-69. Hur de i sin nöd såg bibelns gestalter levande i fiskesamhällena. 

Det är december 2024 och Fogelfors Bruk skulle ha firat 280 år.

1744 upptäcktes att Fogelfors var en lämplig plats för att anlägga ett järnbruk. Bruket utökades med bland annat masugn, såg, skogstillgångar, lantbruk och fortsatte sedan att växa med en träindustri.

Boken skildrar livet i ett järnbrukssamhälle i Bergslagen under sent 1800-tal, med fokus på vardag, högtider, seder och folkliga traditioner. Genom Anna-Lisa Elanders detaljerade illustrationer och berättelser från fyra decennier återges en levande och humoristisk bild av en svunnen tid, präglad av järn, skog och jakt. Författaren Nils Elander förmedlar detta kulturarv med insikter han fått från sin mor och egna erfarenheter.

I begynnelsen skapades vitsen.

”Varde humor”, sade skaparen, varpå han skrattade hejdlöst och upplevde summan av mänsklighetens alla kommande fyndigheter under en och samma tidlösa sekund.

Att det gick till som ovan beskrivet är vi tämligen säkra på i dag. Vad som fortfarande – en bit in på 2020-talet – är en gåta är vad som hände härnäst. Vad kom egentligen först, papporna eller pappavitsarna?

Förhoppningsvis kan denna bok fylld av himmelskt underfundiga ordvitsar inte bara bjuda på många skratt, utan även inspirera läsaren till att utforska livets vitsdom på sitt eget sätt.

Sejtar tillhör ingen gammal samisk sedvänja, som hör hemma i historieböckerna. Sejtar är ett högst levande kulturarv bland många samer idag. Det framkommer i intervjuboken, som skogssamerna Kerstin Andersson och Hannah Edenbrink Andersson har skrivit.

Båtar och sjöfart är en okänd del av den samiska historien. Det visar sig att det finns skriftliga belägg redan från tidig medeltid, där samer omtalas som skickliga båtbyggare, som bygger båtar på beställning till norska kungar. När det gäller forskning kring båtar och sjöfart saknas även genderperspektiv.

Docent May-Britt Öhmans främsta fokus är miljön, det livsviktiga vattnet och hållbarhet, liksom mänsklig säkerhet och mänskliga rättvisa samt en god livsmiljö för människor och våra medvarelser.

Det har gått drygt hundra år sedan Unna Sájvva, en samisk offerplats i norra Lappland
skändades och plundrades. Offergåvorna grävdes upp och fördes till Stockholm. Det skedde i en tid då svensk samepolitik präglades av rasbiologi och rasism.

Med “UPPLEVA NATUR & KULTUR” vill jag visa vad naturen kan visa oss i vår närmiljö. Att vi ofta kan uppleva mer än vad vi tror, ofta inom gångavstånd. I det här fallet även en del av vår historia. Det här är inte ett unikt område, utan den här typen av naturområden finns på många platser runt om i landet.