Historia och arkeologi

Det här är en bok om staden Vaxholm. Ett annat Vaxholm med en annan befolkning än den som nu bor i staden. En stad där arbetsdagarna kunde vara långa och bostadsförhållandena miserabla. Där fanns “De arbetslösas förening” som kämpade i en tid präglad av fattigdom, arbetslöshet och sociala orättvisor. Genom stark organisering och uthållighet sökte de förändra levnadsvillkoren och skapa en bättre framtid för sig själva och kommande generationer. Berättelserna i denna bok ger liv åt dessa arbetare, deras dagliga kamp, fackliga strider och gemensamma mål. Här berättar de som var med sina egna röster. Röster som inte alltid har hörts i Sveriges officiella historieböcker.

Boken är gjord av journalisten Lennart Lundberg, född och uppvuxen på Rindö, Vaxholm. Han är, trots fyllda 70, yrkesverksam som reporter och arbetsledare inom journalistiken. Medförfattare och bildansvarig är Maria Blomberg, som varit yrkesverksam konstnär sedan hon gick ut Konstfack 1956 fram till sin död.

Boken bygger på intervjuer som Lennart Lundberg och Maria Blomberg gjorde på 1970-talet.

Nära 400 bönhus i länet redovisas i denna bok landskapsvis med bild, ort och församling.

Det startade för nära tio år sedan när jag, Bo-Anders Öberg, fick idén om att dokumentera samtliga bönhus i Västernorrland.

Jag presenterade idén för vännen och fotografen Åke Johansson som tände på projektet och vi startade vår dokumentering.

Åke har stor erfarenhet av kyrkofotografering och har publicerat 1 500 bilder på kyrkosajten kyrkokartan.se, så han passade utmärkt för uppdraget.

Under de senaste åren har vi åkt runt om i länet, fotograferat och intervjuat. En tendens vi noterat har varit att utflyttning och sekularisering har gått hårt åt frikyrkoverksamheten ute i länet.

De olika och spännande namnen på bönhusen stimulerade till att skaffa oss kunskap om dess inriktning och verksamhet. En verksamhet som appellerar till samarbete, solidaritet och kamp för ett bättre samhälle.

Under vårt arbete har min kännedom om utvecklingen om av den frikyrkliga verksamheten i länet fördjupats och inledningsvis redogörs för händelser och skeden som har haft påverkan på frikyrkoverksamheten; konventikelplakatet och dess tidigare roll som reglerades av den kyrkliga verksamheten.

Brytningen inom Frälsningsarmén i Sundsvall där Svenska Frälsningsarmén bildades beskrivs i text och bild.

Landshövding Curry Träffenbergs misstankar och utredning om frikyrkornas påverkan på arbetarnas roll i Sundsvallsstrejken, och dess nya tankar på demokrati och inflytande, redovisas i vissa delar.

Ett relativt stort utrymme i boken tar upp den frikyrka som den karismatiska ”Mor Anna” i dåtida köpingen Örnsköldsvik bildade. Stort utrymme ges även den rikskände ”Mästaren i Anundsjö”.

I stor utsträckning har texterna kompletterats med fotografier och kopior av tidningsartiklar.

Eva Lindskog, sociolog och utredare, skribent och fotograf, har verkat i och kring Vietnam under ett halvt sekel, sammanfattar sina erfarenheter med bilder från 1975 till nutid. Från början en rättviseaktivist och krigsmotståndare som efter hand beslutade att ta ett djupare grepp om landet inte minst genom att studera vietnamesiska vid Hanois universitet 1980. Redan 1982 hade hon möjlighet att göra fältstudier i en by utanför Hanoi i samband med ett projekt som rörde den vietnamesiska skolan. De tre åren som projektledare för stöd till skogsarbetarnas levnadsförhållanden i Bai Bang-projektet i slutet på 1980-talet förstärkte hennes tvivel på den väg som de vietnamesiska ledarna valt: att följa den leninistiska modellen med statligt styrda företag och koopera tiv som enda tillåtna verktyg för ekonomisk utveckling och starkt begränsade politiska och kulturella valmöjligheter.

Kommunistpartiet, som tog över hela landet 1975, hyste tydligen samma tvivel då partiet under samma tid valde att indirekt erkänna problemen genom införa en kapitalistisk utvecklingsmodell med öppen marknad. Dock partiet skulle fortsätta ta ensamt ansvar och leverera välstånd. Eva fick möjlighet att studera hur detta skulle kunna fungera i praktiken genom att testa s k ’bottom-up’-modeller där lokalbefolk ningen inbjöds delta i beslut som rörde deras dagliga liv. Bilder från Song Hinh och Cat Tien belyser en sådan modell.

Hennes slutsatser blir att den välfärdsdemokrati som hennes generation vuxit upp med och tagit för alltför given, måste återupplivas. Dock, välfärden måste kraftigt omfördelas till de mindre bemedlade eftersom jordens resurser är begränsade.

“Ryssarna hade tagit över Estland. Farfar hade hämtats av rysk polis redan i december. Dörren till hans rum var förseglad med polissigill.”

Hur var det att växa upp i den gamla träkåksstadens kvarter under 1930- och 1940-talen? Boken skildrar en pojkes och ynglings uppväxt i kvarteren runt Östra Torget i Jönköping.

EUROPAS MEST MISSFÖRSTÅDDA KUNG.

Vem mördade egentligen Gustaf III?

Boken presenterar Gustaf III i ett helt nytt ljus, manlig i alla bemärkelser, långt ifrån den över två hundra år ständigt återkommande nidbilden av honom som en ”teaterfjant”. Han är den mest begåvade av alla våra historiska kungar som suttit på den svenska tronen, samtidigt också den mest förtalade! Gustaf III var en imponerande kulturpersonlighet med en överlägsen kompetens, främjade näringslivet, skaffade Sverige en koloni i Västindien, var en förnyare och på många sätt långt före sin tid.

Vid riksdagen 1789 genomförde pionjären Gustaf III den första viktiga demokratiseringsprocessen i svensk historia som gällde ståndsutjämningen, när han med auktoritär beslutsamhet klubbade igenom Förenings- och Säkerhetsakten. Under direkt befäl av Gustaf III besegrade svenskarna ryssarna vid Svensksund 1790, största segern i Sveriges sjökrigshistoria.

När det gäller Gustaf III:s mördare, då talar vi inte om misstankarna mot en ”Christer Pettersson” i Anckarströms förvirrade skepnad, utan vi har letat efter hjärnan bakom den omfattande mordkonspirationen som leder oss till en för många läsare oväntad gärningsman. Författaren har en frisk stil och utmanar de som gått i de gamla spåren, han tar med läsarna på en turbulent resa genom Gustaf III:s liv, omgiven som konungen var av inställsamma vänner och syskon som förrådde honom. Författaren har med nya ögon dragit många självklara och logiska slutsatser, som ger en sannare bild av Gustaf III än den som svenskarna blivit itutade under 260 år.

Dags att revidera svensk 1700-tals historia!

Den populäre Peder Lamm har skrivit förordet.

Tigerkällan är ett välkommet och nytt perspektiv på kriget mellan Vietnam och USA. Romanen utmanar myten om att en revolutionär armé måste fungera som en väloljad maskin. Veteranförfattaren Huu Uoc beskriver mäns och kvinnors känsloliv på levande prosa, om att vara under ständig beskjutning i det mest omstridda området under kriget: Ho Chi Minh-leden nära Laos gräns.

I ”Officeren” får vi följa ett gripande öde genom Sveriges tre sista krig. Mitt i politisk turbulens och på ett världspolitiskt schackbräde står en svensk officer, en till synes obetydlig pjäs i det stora spelet.

Om vi vill kunna förstå forna tiders etnogenes (hur etniska grupper uppstår) och samspelet mellan å ena sidan sydursamisktalare, å andra Högomsriket och å den tredje sidan mellan dessa och andra omgivande samhällen, behöver vi först göra oss av med en väldigt seglivad föreställning.

Stäme – Berättelsen om en by i södra Halland spänner över drygt 400 år, från slutet av 1400-talet till sekelskiftet 1900. I centrum står de människor som är födda i byn eller har levt merparten av sina liv där. Vi möter dem i krig och fred, i sjukdom och död, vid husförhör, på bröllop och vid vävstolen.

Boken bygger på forskning i kyrkans böcker, i mantalslängder, roterings- och utskrivningslängder, mönstringsrullor, domböcker, jordeböcker, bouppteckningar och sockenstämmoprotokoll.