Historia och arkeologi

Författaren är Tor Wahlströms yngste son och skildrar sin fars liv med sympati men på ett realistiskt sätt.

Rullebacka, gården med det underliga namnet. I bokens första del berättar författaren om sina tankar om hur namnet Rullebacka kommit till och om gårdens historia med olika ägare i form av kloster, adelsmän, Gustav Vasa, järnbruk och skogsbolag. Men också om bönderna som brukat jorden. Du får också läsa om jordtorpen, soldattorpet och dess soldater, och om den lömske knekten Rullberg, samt bröderna Olofsson från Rumpekärr. Här bjuds på slagsmål, mord, mordförsök och andra anledningar till domstolsbesök.

Varför lyckas Spotify tillgängliggöra miljontals låtar och musikalbum i ett användbart format på internet - samtidigt som vi inom arkiv, bibliotek och museer inte är i närheten av samma digitala tillgänglighet - trots att vi årligen satsat hundratals miljoner?

Den här krönikan om Stjärnhovs Idrottsklubb skildrar klubbens historia under de hundra åren sedan bildandet sommaren 1921 i handlaren Kindblads uthus. Under de första decennierna präglades klubben av framgångsrika friidrottare, främst bröderna Holmberg och Karlsson, som gjorde klubben omtalad långt utanför Sörmland.

Fältpostbrev till anhöriga från löjtnant Uli Klimsch, Garde-Füsilier-Regiment, informellt benämnt Maikäfer, under första världskriget, 11 december 1914 – 8 juni 1915

Ett gift par. En ensamstående mamma. En stridspilot.

Tre öden vid olika epoker. Som alla lever i en värld som rasar samman runtomkring dem och de tvingas fatta beslut och genomleva saker som ingen människa ska behöva uppleva.
Deras öden vävs samman av vår nutida historia i en hårdkokt fiktion baserad på en verklighet som ofta är grymmare än dikten.

Då Per-Erik skulle komma till världen i  slutet på 1930-talet, skulle barnmorskan som bodde i Råby hämtas. Men hon var redan upptagen i Långtora, så det blev Gerda från Blåsenhus som fick hjälpa honom fram. En gång när Per-Erik, åtskilliga år senare träffar Gerda så säger hon: ”Du var inte så välken du, då när jag klappade dig i arslet när du vart född!”.

Temat i boken Elektronism ligger i tiden. Staffan Holmbring och J Jacob Wikner gör en tidsresa genom året. Funderingar kopplas ihop med månadernas karaktär. Naturvetenskapliga och filosofiska tankar uppstår och läsaren får följa dem under tidsresans gång. Elektronism tar vid där vår frågvishet slutar.

Berättelsen som följer är den farligaste sorten - en konstruktion av fakta och fiktion.

Mörkt kulturarv är ett begrepp som är synonymt med arv som skadats eller präglas av grymhet, svårigheter, skam eller smärta. Boken utvecklar kunskapen om innebörden av det mörka kulturarvet i Sápmi. Särskild tonvikt läggs vid att problematisera hur kulturarvet representeras och förmedlas. Det samiska kulturarvet är mörkt eftersom det bär negativa minnen från koloniseringen av regionen. Det utgör en del av de minnen som förstärker betydelsen av mänskliga rättigheter då det speglar hur urbefolkningar förtryckts av det externa samhället. Museer samlar ett materiellt kulturarv som finns kvar trots krav om modernisering och utveckling med tiden. En annan del av den samiska kulturen är det immateriella kulturarvet som handlar om att hålla kvar lokal kunskap och traditioner. Att vara same innebär bl a att praktisera traditioner för jakt, matlagning och hantverk som är ärvda från tidigare generationer. På sätt formas historiebruket genom en daglig praktik. Författare är Kristina Thorell som är doktor i kulturgeografi och master i teologi med inriktning mot samisk religion.