Samhälle & politik

Bästa läsare, du håller nu i en bok som började som en idé, blev ett projekt och idag utgör nätverket Global. Vi som är med i boken har gjort olika resor: klassresor, utbildningsresor, fysiska resor från en världsdel till en annan och resor från förtvivlan till hopp. Våra levnadshistorier utgör en fantastiskt stor, brokig och viktig erfarenhet som vi nu har samlat i en antologi. Vi vet att det går att bli framgångsrik som kvinna i Sverige, oavsett varifrån man kommer eller vilka hinder man har mött. Vi är beviset på det.

Nästan 13 procent av den svenska vuxna befolkningen har inte tillräckliga läsfärdigheter. Detta motsvarar ungefär 780 000 personer i åldern 16 till 65 år. Ändå är analfabetism ett ämne vi sällan talar om i Sverige, denna bok ämnar att ändra på det. Här varvas personliga historier om att leva och arbeta med analfabetism, med forskning och tips.

Boken ifrågasätter om vi verkligen lever i ett kunskapssamhäl le när politiken definieras av tro och visioner, ja till och med utopier, och våra samhällsvetenskaper övergivit den empiriska positivismen och upphöjt den intersubjektiva tron till vetenskapsmetod. Om vi verkligen lever i ett kunskapssamhälle när vi negligerar nutida bevisbar och upprepningsbar forskning om människans rationalitet och beslutsförmåga till förmån för upplysningens trosföreställningar om den ”rationella människan”.

Jürgen Trauner är ekonom och samhällsdebattör som redogör för den kulturella bakgrunden för våra demokratiska strävanden och hur dessa kan förenas med nutida forskning.

Boken utgår bland annat från Riksdagens antologi ”Demokratins framtid” 2018, första upplagan, och dess definition av demokratins funktionssätt.

När en kris uppstår gäller det att vara BEREDD. Den beredskapen skapas genom att vi gör vissa förberedelser under lugna förhållanden. När krisen kommer råder sannolikt ett stort mått av kaos, vilket gör det svårt att vara rationell. När man är BEREDD kan fokus ligga på rätt saker i de svåra stunder som en sådan situation innebär. I förberedelserna ingår såväl att tänka igenom olika handlingsalternativ och göra planer för dessa, som att komplettera med viss utrustning till hemCmet. Den här foldern syftar till att ge enkla råd och tips, om viktiga saker att tänka på, för att klara olika sorters kriser - om eller när de inträffar. Folder vänder sig till vanliga svenska hushåll. Den baseras på antaganden om det mest sannolika scenariot - att man befinner sig i sitt hem eller på arbetsplansen när krisen kommer.

"Diktatur, demokrati, delaktighet och jorden år 2040?" består av Björn Molins erfarenheter och funderingar kring hur makten, verksamheter och samhället kan utvecklas till det bättre. Efter mer än trettio års arbete med att öka kvaliteten i maktens värdeskapande processer, har författaren summerat sina tankar i syfte att bidra till ökad kvalitet i samspelet människa, makt, maktutövning och miljö.

Erik Lidström sammanställer ett överflöd av ekonomiska, psykologiska och historiska belägg och målar upp en sammanhållen bild av hur utbildningsområdet slagit in på fel väg. Detta är en väg som i Sverige lett till en sedan decennier pågående utbildningsmässig katastrof.

I boken beskriver författaren den egna situationen när hon blev ställd inför faktum att hennes man, från att ha varit fullt frisk, fick omfattande hjärnskador under en operation. Författaren skriver ur ett granskande och värderande perspektiv och belyser fritt ur hjärtat vad hon tänkte och kände i situationer som kraftigt skakade om henne i kritiska ögonblick. Av bokens innehåll framgår också hur det faktiskt kan gå till inom svensk sjukvård vid den tidpunkt detta hände. Boken kan användas i sjukvårdsutbildningar på olika nivåer.
MIA MARIA ROSENQVIST är förskollärare, filosofie doktor och docent i pedagogik.

UTOPI ÄR LIKA VIKTIG SOM REALISM om man ska förstå världen. Utopierna återkommer lika regelbundet i mänsklighetens historia som de blommande körsbärsträden, säger pensionerade professorn Emma Lafferty till sina studenter. En gång har alla uppfinningar och förbättringar börjat som visioner. Romanen är Emmas berättelse om sin familj under fyra generationer - om deras öden, kärlekar och förhoppningar om en fredligare värld. Men det är förhoppningar, som hela tiden gäckats av krigets vita spöke.

I slutet av 1990-talet var jag redaktör för Samhall AB:s två koncerntidningar. Samhall var då ett mycket stort företag ämnat för människor med olika funktionshinder. Det var så kallade skyddade arbeten och syftet var att träna de anställda för vanliga jobb. Cirka 20 procent var utvecklingsstörda, lika många hade någon mental sjukdom till exempel schizofreni. Jag minns särskilt ett besök jag gjorde hos en utvecklingsstörd kille i Hudiksvall. På frågan vilken dag i veckan som var bäst för honom svarade han utan tvekan: – Måndag! Det var dagen då han kunde gå till Samhalls verkstad igen och slippa att sitta ensam.

Handlingen i “Sån’t talar man inte om” utspelar sig på 1930-talet men vissa problem, till exempel att våga yppa sina djupare känslor och rädslor är desamma i dag, fast de kanske ter sig lite annorlunda.